Artrika gröna tak
Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader. Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8466/ |
| Sumario: | Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många
arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader.
Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en liten variation
av växtarter har de lågt värde för den biologiska mångfalden. Biodiversitetstak är däremot tak som med sin
stora variation av växtarter bidrar till ökad biologisk mångfald. Vildbin, vilka är livsviktiga för
pollineringen av odlade och vilda växter, är exempel på en hotad art. Om det istället anlades fler gröna tak
med en mer varierad och rikt blommande flora skulle vildbina kunna gynnas i större utsträckning. Syftet
med detta arbete är att genom ett gestaltningsförslag visa hur den biologiska mångfalden kan ökas på ett
befintligt extensivt grönt tak, samtidigt som upplevelserika utblickar skapas för människorna som vistas i
byggnaden. Studien appliceras på Ulls hus som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna i Uppsala.
Taken på Ulls hus ingår i ambitionen att utveckla ett grönt Campus Ultuna. Delar av byggnadens tak är idag
anlagda med prefabricerade sedummattor med lågt värde för den biologiska mångfalden. För att tillgodose
vildbins födobehov är det viktigt att välja en sammansättning av växter som blommar från april till september.
Exempel på lämpliga växter är blåeld, käringtand, kornvallmo och klöverväxter som harklöver. Den
biologiska mångfalden kan också ökas genom att variera näringsmängd, djup och typ av substrat på taken.
Användbara substrat kan bestå av sand, krossat tegel, grus eller biokol och ha ett djup på mellan 50 och
150 mm. Boplatser för vildbin kan skapas genom att anlägga små kullar av sand eller placera ut bihotell av
bambu eller stockar med hål i på de gröna taken. Eftersom människan är i behov av grönytor kan de gröna
taken även fungera som vistelseyta och blickfång från omgivande byggnader. Enligt forskning påverkas
människor mer positivt av gröna tak med en större variation av växtlighet än av sedumtak med få arter.
Artrika ängstak har ett högt upplevelsevärde eftersom de har naturlika mönster och former och ofta även en
större färgvariation än sedumtak. En litteraturstudie, inventering och analys samt kontakt med sakkunniga
utgjorde underlag för program, koncept och gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget presenteras med en illustrationsplan över ett av de gröna taken, en växtlista i tabellform, två snitt i olika skalor samt en
perspektivbild. Sammansättningen av växtarterna i gestaltningsförslaget har en blomningstid som sträcker
sig från vår till tidig höst, vilket ger ett födolager för vildbin under hela säsongen. Angående människans
preferenser gällande natur har det enligt forskning visat sig att det vildvuxna upplevs som mer positivt än
det gestaltade. I detta arbete kombineras således dessa effekter så att vildbins födobehov främjas samtidigt
som ambitionen om att skapa takytor med positiva upplevelseeffekter uppnås. I uppsatsens avslutande
del diskuteras att det delvis var svårt att hitta forskningsunderlag i litteraturstudien. Vidare diskuteras hur gestaltningen av de gröna takytorna på Ulls hus kan komma att påverka vildbin samt hur upplevelsen av
gröna tak kan variera beroende på betraktarens förförståelse. |
|---|