Finbetong eller fulbetong?
Utgångspunkten i denna kandidatuppsats inom landskapsarkitektur är att undersöka hur synen och användandet av betong, i framför allt utemiljöer, har förändrats från modernismen, genom brutalismen till idag. Då mycket av det som står skrivet om betong sedan tidigare ofta fokuserar på betongens tek...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8372/ |
| Sumario: | Utgångspunkten i denna kandidatuppsats inom landskapsarkitektur är att undersöka hur
synen och användandet av betong, i framför allt utemiljöer, har förändrats från
modernismen, genom brutalismen till idag. Då mycket av det som står skrivet om betong
sedan tidigare ofta fokuserar på betongens tekniska aspekter, är tanken med denna uppsats
att undersöka betong ur ett nytt perspektiv och granska materialet utifrån stilideal och
intentionen bakom användandet.
Uppsatsen är uppdelad i fyra delar: en inventerande del med litteraturstudier där olika
riktlinjer inom betonganvändandet synliggörs, vilket leder in på den platsbesökande delen
som utgår ifrån kvalitativa observationer på tre olika platser där betongen har en central roll
och där resultaten av litteraturstudierna visas. Efter detta kommer en analyserande del, där
jag undersöker platsbesöken utifrån tre olika motsatsaspekter. Slutligen kommer en kritiskt
diskuterande del där frågeställningen för uppsatsen ”Hur har synen på betong och
användandet av detsamma förändrats från tiden för miljonprogrammet till idag, med
utgångspunkt i rådande stilideal?” samt resultatet av litteraturstudierna och platsbesöken
diskuteras utifrån olika aspekter.
Detta har resulterat i en uppsats där diskussionen kring hur betongens status har förändrats
över tid ligger i fokus. Slutsatsen gör materialets komplexitet synligt och tydliggör olika
aspekter som gör att områden där betongen är utbredd kan vara både uppskattade och inte. |
|---|