Bostadsnära stadsodling
En fortsatt förtätning av storstäder samt en ökande befolkningsmängd skapar ett behov av hållbar stadsutveckling. Skulle vi genom att odla i fler sammanhang och på fler platser i staden, kunna bidra till hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och hälsofrämjande pe...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8341/ |
| Sumario: | En fortsatt förtätning
av
storstäder
samt
en
ökande
befolkningsmängd
skapar
ett
behov
av
hållbar
stadsutveckling.
Skulle
vi
genom
att
odla
i
fler
sammanhang
och
på
fler
platser
i
staden,
kunna
bidra
till
hållbarhet
ur
ett
ekologiskt,
socialt
och
hälsofrämjande
perspektiv?
Arbetets
syfte
är
att
undersöka
och
utvärdera
ett
samarbete
inom
stadsodling
mellan
fastighetsägaren
MKB,
koordinatorn
Odla
i
stan
och
brukarna
på
bostadsområdet
Herrgården.
Särskilt
fokus
ligger
på
att
undersöka
om
den
bostadsnära
stadsodlingen
är
långsiktig
och
ekonomiskt
hållbar,
vilken
roll
de
tre
olika
parterna
spelar
och
vad
som
bör
tas
i
åtanke
om
typen
av
samarbete
skulle
användas
på
ett
annat
bostadsområde?
Målet
är
att
undersöka
om
arbetet
på
Herrgården
skulle
kunna
fungera
som
en
slags
modell
att
använda
på
fler
platser
och
i
så
fall
gynna
den
allmänna
stadsodlingens
fortsatta
utveckling.
Metoden
för
arbetet
har
gjorts
genom
en
fallstudie
som
innefattar
djupintervjuer
och
observationer
på
platsen
samt
en
mindre
litteraturstudie
som
resultatet
kan
relateras
och
förhållas
till.
Samarbetet
på
Herrgården
är
en
följd
av
tidigare
samarbeten
mellan
förvaltaren
från
MKB
och
koordinatorn
från
Odla
i
stan.
Deras
arbete
bygger
till
stor
del
på
ett
förtroende
mellan
dem.
Fastighetsägaren
och
koordinatorn
har
olika
roller
och
arbetssätt
som
kan
vara
gynnande
för
den
bostadsnära
stadsodlingens
utveckling
på
Herrgården
och
dess
resultat.
Olika
mål
och
syften
för
ett
bostadsområde
kan
nås
genom
en
bostadsnära
stadsodling.
Just
att
odlingen
är
bostadsnära
spelar
roll
för
brukaren
och
även
barnen
i
bostadsområdet
drar
nytta
av
den
på
flera
sätt.
Detta
genom
att
de
tillåts
att
delta
i
det
praktiska
arbetet.
Odlandet
bidrar
till
sociala
möten
mellan
grannar,
upprymdhet
hos
brukaren
och
positivitet
i
bostadsområdet.
Arbetet
visar
att
typen
av
samarbete
som
utförs
på
Herrgården
skulle
kunna
vara
långsiktig
och
möjlig
att
användas
på
andra
bostadsområden
som
ett
exempel,
men
att
arbetets
utfall
till
stor
del
är
beroende
av
vilka
aktörerna
är,
samt
förutsättningarna
på
platsen.
Om
initiativtagandet
till
odlingen
inte
kommer
från
de
boende
eller
de
blivande
brukarna
kan
det
ta
längre
tid
att
vinna
deras
engagemang.
De
förutsättningar
som
just
det
bostadsnära
odlandet
ger
är
avgörande
för
den
dagliga
användningen
av
skörden
för
brukaren
samt
för
barnens
möjlighet
till
deltagande
i
bostadsområdet. |
|---|