Årummet
Syftet med det här arbetet var att undersöka möjligheter och problem i gröna stråk utifrån aspekten att de ska vara hälsofrämjande och upplevas trygga. Undersökningen är gjord som en fallstudie av området Årummet i Ljungby. För fallstudien användes metoderna, observation, intervju och trygghetspr...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8318/ |
| _version_ | 1855571333483593728 |
|---|---|
| author | de Freitas, Susan |
| author_browse | de Freitas, Susan |
| author_facet | de Freitas, Susan |
| author_sort | de Freitas, Susan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med det här arbetet var att undersöka möjligheter och problem i gröna stråk utifrån aspekten
att de ska vara hälsofrämjande och upplevas trygga. Undersökningen är gjord som en fallstudie av
området Årummet i Ljungby. För fallstudien användes metoderna, observation, intervju och
trygghetspromenad. De olika metoderna gav delvis olika resultat. Intervjuerna och observationer
visade i huvudsak att området hade hälsofrämjande dimensioner att det användes för
hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet från trygghetspromenaden visade vilka platser som var mest
otrygga och vilka faktorer i området som påverkade tryggheten för informanterna. Det område som
upplevdes som mest otryggt var området som tolkades som dimensionen Natur. Den dimensionen
är i litteraturen beskriven som en av de mest restorativa värdena, samtidigt som den i denna
undersökning upplevdes som mest otrygg. Det som informanterna upplevde som otryggt på platsen
förklarades huvudsakligen av informanterna i att det var ödsligt och att det var begränsad överblick
så att man inte kunde se vem man mötte. Det område som var tryggast, var ett område som tolkades
som dimensionen Rymd. Informanterna upplevde att det området gick att överblicka, att omgivande
hus och boenden skapade trygghet och att det var mycket folk i rörelse, detta resulterade i att
platsen uppfattades trygg för informanterna. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU8318 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU83182015-08-18T11:59:08Z https://stud.epsilon.slu.se/8318/ Årummet de Freitas, Susan Landscape architecture Syftet med det här arbetet var att undersöka möjligheter och problem i gröna stråk utifrån aspekten att de ska vara hälsofrämjande och upplevas trygga. Undersökningen är gjord som en fallstudie av området Årummet i Ljungby. För fallstudien användes metoderna, observation, intervju och trygghetspromenad. De olika metoderna gav delvis olika resultat. Intervjuerna och observationer visade i huvudsak att området hade hälsofrämjande dimensioner att det användes för hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet från trygghetspromenaden visade vilka platser som var mest otrygga och vilka faktorer i området som påverkade tryggheten för informanterna. Det område som upplevdes som mest otryggt var området som tolkades som dimensionen Natur. Den dimensionen är i litteraturen beskriven som en av de mest restorativa värdena, samtidigt som den i denna undersökning upplevdes som mest otrygg. Det som informanterna upplevde som otryggt på platsen förklarades huvudsakligen av informanterna i att det var ödsligt och att det var begränsad överblick så att man inte kunde se vem man mötte. Det område som var tryggast, var ett område som tolkades som dimensionen Rymd. Informanterna upplevde att det området gick att överblicka, att omgivande hus och boenden skapade trygghet och att det var mycket folk i rörelse, detta resulterade i att platsen uppfattades trygg för informanterna. The purpose of this work was to investigate the possibilities and problems of green areas from the aspect that they should promote health and be perceived as safe. The survey was conducted as a case study of the area Årummet in Ljungby. For the case study methods of observation, interviews and security walks/ surveys were used. The different methods gave slightly different results. The interviews and observations showed mainly that the area has large well-being dimensions and was used for health promotional activities. Results from the safety walks showed which sites were most insecure and factors in the area that affected the security of the informants. The area that was perceived as the most insecure was interpreted as the Nature dimension. This dimension is described in the literature as one of the most restorative, while in this study was experienced as the most precarious. The informants felt that the insecurity of the site was mainly due to the sites desolation and the fact that it presented a limited view, one could not determine encounters in advance. The area that was deemed most secure, was an area that was interpreted as the dimension Space. The area is relatively transparent, the surrounding buildings and many people on the move, made the area safe for the informants. 2015-07-22 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8318/1/freitas_de_s_150616.pdf de Freitas, Susan, 2015. Årummet : ett grönt stråk för hälsa och trygghet?. Second cycle, A1E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4711 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture de Freitas, Susan Årummet |
| title | Årummet |
| title_full | Årummet |
| title_fullStr | Årummet |
| title_full_unstemmed | Årummet |
| title_short | Årummet |
| title_sort | årummet |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8318/ https://stud.epsilon.slu.se/8318/ |