Årummet
Syftet med det här arbetet var att undersöka möjligheter och problem i gröna stråk utifrån aspekten att de ska vara hälsofrämjande och upplevas trygga. Undersökningen är gjord som en fallstudie av området Årummet i Ljungby. För fallstudien användes metoderna, observation, intervju och trygghetspr...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8318/ |
| Sumario: | Syftet med det här arbetet var att undersöka möjligheter och problem i gröna stråk utifrån aspekten
att de ska vara hälsofrämjande och upplevas trygga. Undersökningen är gjord som en fallstudie av
området Årummet i Ljungby. För fallstudien användes metoderna, observation, intervju och
trygghetspromenad. De olika metoderna gav delvis olika resultat. Intervjuerna och observationer
visade i huvudsak att området hade hälsofrämjande dimensioner att det användes för
hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet från trygghetspromenaden visade vilka platser som var mest
otrygga och vilka faktorer i området som påverkade tryggheten för informanterna. Det område som
upplevdes som mest otryggt var området som tolkades som dimensionen Natur. Den dimensionen
är i litteraturen beskriven som en av de mest restorativa värdena, samtidigt som den i denna
undersökning upplevdes som mest otrygg. Det som informanterna upplevde som otryggt på platsen
förklarades huvudsakligen av informanterna i att det var ödsligt och att det var begränsad överblick
så att man inte kunde se vem man mötte. Det område som var tryggast, var ett område som tolkades
som dimensionen Rymd. Informanterna upplevde att det området gick att överblicka, att omgivande
hus och boenden skapade trygghet och att det var mycket folk i rörelse, detta resulterade i att
platsen uppfattades trygg för informanterna. |
|---|