Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin
Under år 2007 observerades dålig etablering och svag tillväxt hos blålupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, Skåne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor som förfrukt var blålupinetableringen god och visade inga tecken på försämrad uppkomst eller tillväxt. Samma iakttagelse gjordes år 20...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Crop Production Ecology
2015
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571300583473152 |
|---|---|
| author | Olsson, Maria |
| author_browse | Olsson, Maria |
| author_facet | Olsson, Maria |
| author_sort | Olsson, Maria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Under år 2007 observerades dålig etablering och svag tillväxt hos blålupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, Skåne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor
som förfrukt var blålupinetableringen god och visade inga tecken på försämrad uppkomst eller tillväxt. Samma iakttagelse gjordes år 2008. En misstanke väcktes då om att baljväxters etablering och tillväxt blir tillbakasatt av att odlas I en växtföljd med industrihampa på grund av dess allelopatiska ämnen. För att undersöka hampans eventuella hämmande effekt på efterföljande baljväxters uppkomst
och tillväxt utfördes kärlförsök i klimatkammare på SLU, Alnarp år 2009. I försöket odlades åkerböna, ärt och lupin. Jord hämtades från fält på den ekologiska garden Mossagården, Skåne, där hampa hade odlats som förfrukt. Ett led med jord från ett ekologiskt odlat sockerbetsfält användes som kontroll. Resultaten från kärlförsöket visade inget signifikant samband mellan hampa som förfrukt och försämrad uppkomst hos någon av baljväxterna. Uppkomstprocenten för lupin påverkades istället positivt av ett års förfrukt med hampa. Dock visade två års hampaförfrukt ge lägst uppkomst av lupin. Ärt visade högst uppkomst efter ett års hampa medan åkerböna hade högst uppkomst efter två års hampaodling. Tillväxten av biomassa var lägre för åkerböna och lupin med hampa som förfrukt
än med sockerbetor, men högre för ärt. Stjälklängden hos lupiner påverkades inte av förfrukten medan både ärt och åkerböna hade längre stjälkar när hampa var förfrukt.
Slutsatsen av denna studie var att inget signifikant samband mellan förfrukt och försämrad uppkomst av åkerböna, ärt och lupin kunde visas i kärlförsöket. Inte heller tillväxten av biomassa påverkades av förfrukten. Det visade sig dock finnas skillnader i plantlängd beroende av förfrukten för de olika baljväxtarterna, där längden hos lupinplantor inte alls påverkades av förfrukten, medan både åkerbön och ärtplantor blev signifikant längre då hampa var förfrukt. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU8135 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Crop Production Ecology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Crop Production Ecology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU81352018-10-09T10:06:57Z Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin Allelopathic effect of industrial hemp on broad bean, pea and lupin Olsson, Maria allelopati baljväxter hampa lupin odlingssystem växtföljd Under år 2007 observerades dålig etablering och svag tillväxt hos blålupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, Skåne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor som förfrukt var blålupinetableringen god och visade inga tecken på försämrad uppkomst eller tillväxt. Samma iakttagelse gjordes år 2008. En misstanke väcktes då om att baljväxters etablering och tillväxt blir tillbakasatt av att odlas I en växtföljd med industrihampa på grund av dess allelopatiska ämnen. För att undersöka hampans eventuella hämmande effekt på efterföljande baljväxters uppkomst och tillväxt utfördes kärlförsök i klimatkammare på SLU, Alnarp år 2009. I försöket odlades åkerböna, ärt och lupin. Jord hämtades från fält på den ekologiska garden Mossagården, Skåne, där hampa hade odlats som förfrukt. Ett led med jord från ett ekologiskt odlat sockerbetsfält användes som kontroll. Resultaten från kärlförsöket visade inget signifikant samband mellan hampa som förfrukt och försämrad uppkomst hos någon av baljväxterna. Uppkomstprocenten för lupin påverkades istället positivt av ett års förfrukt med hampa. Dock visade två års hampaförfrukt ge lägst uppkomst av lupin. Ärt visade högst uppkomst efter ett års hampa medan åkerböna hade högst uppkomst efter två års hampaodling. Tillväxten av biomassa var lägre för åkerböna och lupin med hampa som förfrukt än med sockerbetor, men högre för ärt. Stjälklängden hos lupiner påverkades inte av förfrukten medan både ärt och åkerböna hade längre stjälkar när hampa var förfrukt. Slutsatsen av denna studie var att inget signifikant samband mellan förfrukt och försämrad uppkomst av åkerböna, ärt och lupin kunde visas i kärlförsöket. Inte heller tillväxten av biomassa påverkades av förfrukten. Det visade sig dock finnas skillnader i plantlängd beroende av förfrukten för de olika baljväxtarterna, där längden hos lupinplantor inte alls påverkades av förfrukten, medan både åkerbön och ärtplantor blev signifikant längre då hampa var förfrukt. During 2007, poor establishing and low growth was observed among lupines in a field trial at Bollerup, in the south of Scania, Sweden. The preceding crop was industrial hemp. In those cases where the preceding crop was sugar beets, no signs of low establishment or growth could be observed. The same observations were made in the following season, 2008. Suspicions then rose that hemp had an allelopathic effect causing the setback among the lupines. To study hemps alleged allelopathy on leguminous crops, a greenhouse trial was conducted in 2009. Broad beans, peas and lupines were grown in soil collected from the fields on the organic farm Mossagården, Scania. The soil was collected from (i) fields where hemp had been cultivated and (ii) fields where sugar beets had been cultivated. By comparing establishment and growth of three leguminous crops in the different types of soil, it would be possible to test whether the development observed in field were caused by allopathic effects of the preceding crop (industrial hemp) or were mere coincident. The results from the green house trial showed no significant effects of preceding crop on establishing rate of lupines. Germination seemed to benefit from hemp as a one year preceding crop, but were setback by two years. Peas showed the highest germination rate when preceded by one year of hemp, while broad beans benefited from two years of hemp. The biomass production of broad bean and lupines were lower when preceded by hemp than by sugar beets. The stem lengths of the lupines were not affected by the preceding crop, while both plants of peas and broad beans gained length. This study concluded that there was no significant interaction between preceding crop and germination of lupines, peas or broad beans. Neither did the preceding crop affect biomass production in the studied leguminous crops. The stem length of peas and broad beans were however found to be affected when preceded by hemp. SLU/Dept. of Crop Production Ecology 2015 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8135/ |
| spellingShingle | allelopati baljväxter hampa lupin odlingssystem växtföljd Olsson, Maria Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title | Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title_full | Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title_fullStr | Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title_full_unstemmed | Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title_short | Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| title_sort | allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till åkerböna, ärt och lupin |
| topic | allelopati baljväxter hampa lupin odlingssystem växtföljd |