Från Åkerholme till Askgravlund
Alsike församling har sedan 2000-talets början ökat med ca 230 invånare per år och förväntas fortsätta i samma takt. Församlingen har en skyldighet att begrava alla boende i församlingen och har sedan 1960 sett ett behov av att utvidga kyrkogården. På Alsike kyrkogård finns idag två gravskick,...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/8063/ |
| _version_ | 1855571288706252800 |
|---|---|
| author | Fogelfors, Lovisa |
| author_browse | Fogelfors, Lovisa |
| author_facet | Fogelfors, Lovisa |
| author_sort | Fogelfors, Lovisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Alsike församling har sedan 2000-talets början
ökat med ca 230 invånare per år och förväntas
fortsätta i samma takt. Församlingen har en
skyldighet att begrava alla boende i församlingen
och har sedan 1960 sett ett behov av att utvidga kyrkogården. På Alsike kyrkogård finns idag två gravskick, urngrav och kistgrav och att det finns flera olika slags gravskick är viktigt för församlingen. Knivsta pastorat vill
lägga till ytterliggare ett gravskick, i form av en
gemensamhetsgrav på åkerholmen söder om kyrkogården. Förr hävdades åkerholmar bland annat genom slå er och kan idag vara miljö för ett svunnet odlingslandskapsflora och
fauna. Landskapet Alsike kyrka ligger i har varit
bebott sedan järnåldern och är landskapsbildskyddat.
MÅL OCH SYFTE
Målet med examensarbetet har varit att ta
fram en välgrundat och genomarbetat gestaltningsförslag
för en askgravlund på en åkerholme
vid den medel" da Alsike kyrka. Gestaltningsförslaget
skulle ta hänsyn till och bevara
platsens förutsätningar och värden, samt
möta behoven hos sörjande och besökande i
en askgravlund.
Arbetet har haft tre syften, huvudsyftet var
att Knivsta pastorat skulle kunna använda arbetet
som förfrågningsunderlag vid ansökan
om tillstånd hos Länsstyrelsen och hos Knivsta
kommun för att anlägga en askgravlund vid Alsike
kyrka som möter behoven hos boende i
församlingen. Dessutom skulle arbetet kunna
användas som en visualisering av gestaltningsförslaget
och läsas av en intresserad allmänhet
i Knivsta kommun. Slutligen skulle arbetet
även kunna användas av Movium, SLU, som e
exempel på en gestaltning av en askgravlund.
Frågeställningar
1. Vilka värden och förutsättningar finns att ta
hänsyn till för gestaltning av en askgravlund på
en åkerholme vid en medeltida kyrka?
2. Hur kan man gestalta en askgravlund på en
åkerholme, vid en medeltida kyrka, i ett biologiskt
och kulturhistoriskt känsligt område i Uppland, och samtidigt bevara områdets olika värden?
3. Vilka behov har sörjande och besökande
som bör mötas genom askgravlundens gestaltning?
4. Hur kan man i en askgravlund ta hänsyn till
natur- och kulturhistoria, andligt symbolspråk
och möta sörjandes och besökandes behov
genom design och växtmaterial?
Metoder
För a kunna svara på frågeställningarna och
uppnå målet med gestaltningsförslaget har
jag undersökt platsens kulturhistoria, platsens
ståndort, floran, gravskicket askgravlund
och dess lagstiftning, andligt symbolspråk och
besökandes behov med olika metoder. Metoderna
har varit litteratur- och arkivstudier, ståndorts-
och vegetationsinventering, plats- och
rumsanalyser, platsbesök, fotodokumentation
samt intervjuer.
RESULTAT
Undersökningarna gav att platsen ligger i ett
landskapsbildskyddat odlingslandskap av riksintresse
med fornlämningar, där floran på
åkerholmen är trivial, men i närområdet finns
sällsynt ängsflora, som kan fås att vandra in, då
gravsättningsdelen av åkerholmen ska hävdas
med slåtter. Landskapsbilden ska bevaras och
fem siktstråk kommer a skapas från askgravlunden
på åkerholmen, som ger kontakt med
odlingslandskapet, mot Alsikehagen, över
Kyrkviken, mot Alsike strandäng, mot Tuna by
och mot Alsike kyrka. En askgravlund på åkerholmen
vid Alsike kyrka förväntas därmed inte
utgöra något svårt beslut för Länstyrelsen a
ta. Andra liknande begravningsplatser har få
sådant tillstånd.
För att ta reda på om man kan gestalta askgravlunden
och samtidigt bevara områdets olika
värden, användes Riksantikvarieämbetets
(RAÄ) rekommendation kring hur värderings- och
urvalsarbete bör utföras vad gäller kulturarv
och kulturmiljö, RAÄs fem aspekter för värderingsarbete utnytjades;
kulturhistoriska, sociala, ekologiska, estetiska,
och ekonomiska aspekter, där alla aspekter
gav information och pekade på att gestaltningsförslaget
var genomarbetat där kulturarvet inte går förlorat, utan snarare förstärks.
De viktigaste behoven de besökande har
på en begravningsplats är fem; frid, trygghet,
närhet, natur och aktivitet. Några andra behov
är a kunna välja gravskick och behovet
av e hopp om återseende. Några exempel
på hur behoven hos de besökande möts i gestaltningsförslaget
är: frid genom valet av plats
som är åkerholmen, trygghet och hopp genom
närhet till kyrka och med både skyddande
träd, buskar och siktstråk, närhet genom tydlig
identifiering med namnskylt, natur genom
platsen, naturlig och planterad växtlighet samt
aktivitet genom promenadmöjlighet, smyckningsmöjlighet
och betraktande av naturens egen verksamhet.
Att ta in en andlig dimension i gestaltningen
hjälper besökarna att hitta sina känslor och gå
vidare i sorgeprocessen. För att göra detta tas
symbolspråket med i växt- och materialvalet,
några exempel är grön växtlighet som står
för liv, vita liljor på som symboliserar renhet,
sanning och fred, men även död och sorg, en
stor ek som symboliserar livets träd. Andliga
dikter eller citat som är kopplade till platsen,
miljön, ett visst element och som framkallar
igenkänning, minnen, känslor och tankar hos
besökaren kan placeras på lämpliga ställen.
Skyltar som förklarar natur- och kulturhistoriska
ting och skeenden i området hjälper till att
visa på värden besökaren annars inte ser och
förstår. De viktigaste behoven för besökande
är frid, trygghet, närhet, natur och behovet av
ett hopp om återseende. Dessa har jag försökt
möta även i design och växtval på olika sätt.
SLUTLEDNING
Själva gestaltningsförslaget är slutprodukten av arbetet.
Genomgången av Riksantikvarieämbetets aspekter
för värderingsarbete; kulturhistoriska,
sociala, ekologiska, estetiska, och ekonomiska
aspekter pekade på att gestaltningsförslaget
var genomarbetat och att kulturarvet inte går
förlorat, utan snarare förstärks genom förslaget. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU8063 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU80632015-10-01T13:40:23Z https://stud.epsilon.slu.se/8063/ Från Åkerholme till Askgravlund Fogelfors, Lovisa Landscape architecture Alsike församling har sedan 2000-talets början ökat med ca 230 invånare per år och förväntas fortsätta i samma takt. Församlingen har en skyldighet att begrava alla boende i församlingen och har sedan 1960 sett ett behov av att utvidga kyrkogården. På Alsike kyrkogård finns idag två gravskick, urngrav och kistgrav och att det finns flera olika slags gravskick är viktigt för församlingen. Knivsta pastorat vill lägga till ytterliggare ett gravskick, i form av en gemensamhetsgrav på åkerholmen söder om kyrkogården. Förr hävdades åkerholmar bland annat genom slå er och kan idag vara miljö för ett svunnet odlingslandskapsflora och fauna. Landskapet Alsike kyrka ligger i har varit bebott sedan järnåldern och är landskapsbildskyddat. MÅL OCH SYFTE Målet med examensarbetet har varit att ta fram en välgrundat och genomarbetat gestaltningsförslag för en askgravlund på en åkerholme vid den medel" da Alsike kyrka. Gestaltningsförslaget skulle ta hänsyn till och bevara platsens förutsätningar och värden, samt möta behoven hos sörjande och besökande i en askgravlund. Arbetet har haft tre syften, huvudsyftet var att Knivsta pastorat skulle kunna använda arbetet som förfrågningsunderlag vid ansökan om tillstånd hos Länsstyrelsen och hos Knivsta kommun för att anlägga en askgravlund vid Alsike kyrka som möter behoven hos boende i församlingen. Dessutom skulle arbetet kunna användas som en visualisering av gestaltningsförslaget och läsas av en intresserad allmänhet i Knivsta kommun. Slutligen skulle arbetet även kunna användas av Movium, SLU, som e exempel på en gestaltning av en askgravlund. Frågeställningar 1. Vilka värden och förutsättningar finns att ta hänsyn till för gestaltning av en askgravlund på en åkerholme vid en medeltida kyrka? 2. Hur kan man gestalta en askgravlund på en åkerholme, vid en medeltida kyrka, i ett biologiskt och kulturhistoriskt känsligt område i Uppland, och samtidigt bevara områdets olika värden? 3. Vilka behov har sörjande och besökande som bör mötas genom askgravlundens gestaltning? 4. Hur kan man i en askgravlund ta hänsyn till natur- och kulturhistoria, andligt symbolspråk och möta sörjandes och besökandes behov genom design och växtmaterial? Metoder För a kunna svara på frågeställningarna och uppnå målet med gestaltningsförslaget har jag undersökt platsens kulturhistoria, platsens ståndort, floran, gravskicket askgravlund och dess lagstiftning, andligt symbolspråk och besökandes behov med olika metoder. Metoderna har varit litteratur- och arkivstudier, ståndorts- och vegetationsinventering, plats- och rumsanalyser, platsbesök, fotodokumentation samt intervjuer. RESULTAT Undersökningarna gav att platsen ligger i ett landskapsbildskyddat odlingslandskap av riksintresse med fornlämningar, där floran på åkerholmen är trivial, men i närområdet finns sällsynt ängsflora, som kan fås att vandra in, då gravsättningsdelen av åkerholmen ska hävdas med slåtter. Landskapsbilden ska bevaras och fem siktstråk kommer a skapas från askgravlunden på åkerholmen, som ger kontakt med odlingslandskapet, mot Alsikehagen, över Kyrkviken, mot Alsike strandäng, mot Tuna by och mot Alsike kyrka. En askgravlund på åkerholmen vid Alsike kyrka förväntas därmed inte utgöra något svårt beslut för Länstyrelsen a ta. Andra liknande begravningsplatser har få sådant tillstånd. För att ta reda på om man kan gestalta askgravlunden och samtidigt bevara områdets olika värden, användes Riksantikvarieämbetets (RAÄ) rekommendation kring hur värderings- och urvalsarbete bör utföras vad gäller kulturarv och kulturmiljö, RAÄs fem aspekter för värderingsarbete utnytjades; kulturhistoriska, sociala, ekologiska, estetiska, och ekonomiska aspekter, där alla aspekter gav information och pekade på att gestaltningsförslaget var genomarbetat där kulturarvet inte går förlorat, utan snarare förstärks. De viktigaste behoven de besökande har på en begravningsplats är fem; frid, trygghet, närhet, natur och aktivitet. Några andra behov är a kunna välja gravskick och behovet av e hopp om återseende. Några exempel på hur behoven hos de besökande möts i gestaltningsförslaget är: frid genom valet av plats som är åkerholmen, trygghet och hopp genom närhet till kyrka och med både skyddande träd, buskar och siktstråk, närhet genom tydlig identifiering med namnskylt, natur genom platsen, naturlig och planterad växtlighet samt aktivitet genom promenadmöjlighet, smyckningsmöjlighet och betraktande av naturens egen verksamhet. Att ta in en andlig dimension i gestaltningen hjälper besökarna att hitta sina känslor och gå vidare i sorgeprocessen. För att göra detta tas symbolspråket med i växt- och materialvalet, några exempel är grön växtlighet som står för liv, vita liljor på som symboliserar renhet, sanning och fred, men även död och sorg, en stor ek som symboliserar livets träd. Andliga dikter eller citat som är kopplade till platsen, miljön, ett visst element och som framkallar igenkänning, minnen, känslor och tankar hos besökaren kan placeras på lämpliga ställen. Skyltar som förklarar natur- och kulturhistoriska ting och skeenden i området hjälper till att visa på värden besökaren annars inte ser och förstår. De viktigaste behoven för besökande är frid, trygghet, närhet, natur och behovet av ett hopp om återseende. Dessa har jag försökt möta även i design och växtval på olika sätt. SLUTLEDNING Själva gestaltningsförslaget är slutprodukten av arbetet. Genomgången av Riksantikvarieämbetets aspekter för värderingsarbete; kulturhistoriska, sociala, ekologiska, estetiska, och ekonomiska aspekter pekade på att gestaltningsförslaget var genomarbetat och att kulturarvet inte går förlorat, utan snarare förstärks genom förslaget. 2015-06-18 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8063/7/fogelfors_l_150929.pdf Fogelfors, Lovisa, 2015. Från Åkerholme till Askgravlund : ett gestaltningsförslag för en askgravlund vid Alsike kyrka i Uppland. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4881 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Fogelfors, Lovisa Från Åkerholme till Askgravlund |
| title | Från Åkerholme till Askgravlund |
| title_full | Från Åkerholme till Askgravlund |
| title_fullStr | Från Åkerholme till Askgravlund |
| title_full_unstemmed | Från Åkerholme till Askgravlund |
| title_short | Från Åkerholme till Askgravlund |
| title_sort | från åkerholme till askgravlund |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8063/ https://stud.epsilon.slu.se/8063/ |