Parkerad biologisk mångfald
Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7896/ |
| _version_ | 1855571260519481344 |
|---|---|
| author | Sundström, Isabel |
| author_browse | Sundström, Isabel |
| author_facet | Sundström, Isabel |
| author_sort | Sundström, Isabel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som
får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende
av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade
spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna
uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I
arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till
spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan. Studien omfattar även gestaltning av ett
förslag på hur en parkeringsyta kan utformas för att främja biologisk mångfald. Genom en inventering av
de kommunala bolagens fastighetsförteckningar identifi erades parkeringsytor större än 130 m2, lokaliserade
inom Uppsala stad. Inventeringen utgjorde grunden till en parkeringsplan där ett antal parkeringsytor
pekas ut, som tillsammans kompletterar Uppsala kommuns grönstrukturplan på ett sådant vis att de formar
spridningskorridorer eller bidrar med grönska på utvalda platser i närheten av existerande spridningskorridorer.
Sex områden identifi erades där parkeringsytor på ett fördelaktigt sätt bidrar till Uppsala kommuns
grönstrukturplan och förstärker befi ntliga spridningskorridorer. Genom en litteraturstudie söktes även kriterier
för vad som främjar biologisk mångfald. Kriterierna kunde sedan tillämpas i en exempelgestaltning.
Exempelgestaltningen ger förslag på hur parkeringsytors växtlighet kan utformas i skikt, vilket möjliggör
ett varierat urval av växter, där väderstrecken beaktas på lämpligt sätt. Som komplement till gestaltningsförslaget
togs en materiallista fram, anpassad för de olika skikten. Listan förtecknar dels växter som främjar
insekter och fåglar, dels markmaterial med god bärighet och genomsläpplighetsförmåga. Exempelvis är
ädellövträd, murar och torrängar fördelaktiga att plantera och anlägga i soligt läge, medan täta buskage,
stenar, diken och fukttåliga växter är lämpliga att placera i skuggiga lägen. Studien visar att en utveckling
av Uppsalas kommunägda parkeringsytor skulle tillföra sex områden med funktion som spridningskorridorer
till kommunens grönstrukturplan. Detta skulle förbättra mikroklimatet på de utvalda platserna och lokalt
bidra till spridning av arter samt utgöra miljöer där framförallt fåglar och insekter kan fi nna föda och skydd.
Exempelgestaltningen visar att det är relativt lätt att anlägga parkeringsytor som främjar biologisk mångfald.
De föreslagna arterna är dessutom härdiga och lättskötta. De aktuella markmaterialen är enkla att få
tag i och är även hållbara, vilket ger en robust yta där skötselintensiteten kan vara låg. Det är dock svårt att
avgöra vilka ytor som borde inkluderas vid en eventuell omdaning, eftersom informationen kring de kommunägda
bolagen ofta är sparsam och svårtolkad. Lokaliseringen och omfattningen av kommunens parkeringar
var därför problematiska att reda ut. En mer omfattande studie, med platsbesök, hade varit nödvändig
för att få en mer exakt bild. Man kan dock säga att även ett litet tillskott av grönska bidrar till ett svalare
mikroklimat och högre luftrening. En utveckling av parkeringsytor, oavsett storlek, kan bidra till trevligare
miljöer ur en estetisk synvinkel samt hållbarare platser ur ett biologiskt perspektiv. Det överordnade argumentet
för att arbeta med parkeringsytor är dock att konventionen om biologisk mångfald är undertecknad,
där Sverige har åtagit sig att främja bevarandet och förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7896 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU78962015-05-06T15:46:31Z https://stud.epsilon.slu.se/7896/ Parkerad biologisk mångfald Sundström, Isabel Landscape architecture Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan. Studien omfattar även gestaltning av ett förslag på hur en parkeringsyta kan utformas för att främja biologisk mångfald. Genom en inventering av de kommunala bolagens fastighetsförteckningar identifi erades parkeringsytor större än 130 m2, lokaliserade inom Uppsala stad. Inventeringen utgjorde grunden till en parkeringsplan där ett antal parkeringsytor pekas ut, som tillsammans kompletterar Uppsala kommuns grönstrukturplan på ett sådant vis att de formar spridningskorridorer eller bidrar med grönska på utvalda platser i närheten av existerande spridningskorridorer. Sex områden identifi erades där parkeringsytor på ett fördelaktigt sätt bidrar till Uppsala kommuns grönstrukturplan och förstärker befi ntliga spridningskorridorer. Genom en litteraturstudie söktes även kriterier för vad som främjar biologisk mångfald. Kriterierna kunde sedan tillämpas i en exempelgestaltning. Exempelgestaltningen ger förslag på hur parkeringsytors växtlighet kan utformas i skikt, vilket möjliggör ett varierat urval av växter, där väderstrecken beaktas på lämpligt sätt. Som komplement till gestaltningsförslaget togs en materiallista fram, anpassad för de olika skikten. Listan förtecknar dels växter som främjar insekter och fåglar, dels markmaterial med god bärighet och genomsläpplighetsförmåga. Exempelvis är ädellövträd, murar och torrängar fördelaktiga att plantera och anlägga i soligt läge, medan täta buskage, stenar, diken och fukttåliga växter är lämpliga att placera i skuggiga lägen. Studien visar att en utveckling av Uppsalas kommunägda parkeringsytor skulle tillföra sex områden med funktion som spridningskorridorer till kommunens grönstrukturplan. Detta skulle förbättra mikroklimatet på de utvalda platserna och lokalt bidra till spridning av arter samt utgöra miljöer där framförallt fåglar och insekter kan fi nna föda och skydd. Exempelgestaltningen visar att det är relativt lätt att anlägga parkeringsytor som främjar biologisk mångfald. De föreslagna arterna är dessutom härdiga och lättskötta. De aktuella markmaterialen är enkla att få tag i och är även hållbara, vilket ger en robust yta där skötselintensiteten kan vara låg. Det är dock svårt att avgöra vilka ytor som borde inkluderas vid en eventuell omdaning, eftersom informationen kring de kommunägda bolagen ofta är sparsam och svårtolkad. Lokaliseringen och omfattningen av kommunens parkeringar var därför problematiska att reda ut. En mer omfattande studie, med platsbesök, hade varit nödvändig för att få en mer exakt bild. Man kan dock säga att även ett litet tillskott av grönska bidrar till ett svalare mikroklimat och högre luftrening. En utveckling av parkeringsytor, oavsett storlek, kan bidra till trevligare miljöer ur en estetisk synvinkel samt hållbarare platser ur ett biologiskt perspektiv. Det överordnade argumentet för att arbeta med parkeringsytor är dock att konventionen om biologisk mångfald är undertecknad, där Sverige har åtagit sig att främja bevarandet och förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden. Today, cities are more compactly built and the green areas, like parks and small forests, often have to give way when new houses and roads are constructed. However, biological diversity in the city is depending on these protected green areas. The possibility to travel around and through densely populated areas in so called dispersal corridors strengthens animals’ and plants’ ability to survive and affects the number of species that can live within the urban realm. The aim of this bachelor’s thesis is to investigate how biodiversity at parking spaces in Uppsala municipality can be developed. An initial part of this work is charting the parking areas owned by Uppsala municipality and how they are fi tted to be developed into dispersal corridors that enhance Uppsala’s green structure plan. A second part of the thesis is formed as an example design, proposed to investigate how a parking space can be designed to promote biodiversity. Through an inventory of Uppsala municipality’s properties, parking areas larger than 130 m2 were identifi ed within Uppsala city. The inventory formed the basis for a parking map, illustrating a number of parking spaces as a complement to Uppsala municipality’s green structure plan. These parking spaces can work as dispersal corridors or add more greenery to some spots near existing dispersal corridors. Six areas were found, where a number of parking areas strengthened the green structure plan and also added value to existing dispersal corridors. Through a literature study, main criteria to how biological diversity is strengthened were identifi ed and subsequently applied to the example design. The design includes different layers of vegetation. In addition, the design is complemented by a list of plants and other materials, selected to fi t in when building or developing a parking space. The main criteria to enhance and strengthen biodiversity include, amongst others, promoting birds and insects. This can be done by placing deciduous trees in a sunny location and laying out butterfl y corridors alongside the parking place. Rocks and gravel in both sunny and shady locations were also found to promote small animals and insects such as bees. The parking plan together with the example design show that it can be fairly effective and easy to promote biological diversity within the city of Uppsala. The species and ground materials put forward are both easy maintained and sturdy, so a parking made with these materials would be both sustainable and cheap. However, the total area that should be included in the parking plan is hard to determine due to diffi culties in fi nding and analyzing information about parking areas owned by the municipality. An extended study, with site visits, might have been helpful to determine the more exact extent of Uppsala municipality’s parking areas. Despite these diffi culties, it can be said that even a small addition of green areas contributes to a cooler microenvironment and higher air cleansing. A development of parking areas can make a change towards more sustainable environments. However, the signing of the Convention of Biological Diversity is the greatest argument to why Sweden should promote the conservation and prevent the depletion of biological diversity. 2015-05-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7896/1/sundstrom_i_150506.pdf Sundström, Isabel, 2015. Parkerad biologisk mångfald : utveckling av biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4320 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Sundström, Isabel Parkerad biologisk mångfald |
| title | Parkerad biologisk mångfald |
| title_full | Parkerad biologisk mångfald |
| title_fullStr | Parkerad biologisk mångfald |
| title_full_unstemmed | Parkerad biologisk mångfald |
| title_short | Parkerad biologisk mångfald |
| title_sort | parkerad biologisk mångfald |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7896/ https://stud.epsilon.slu.se/7896/ |