Fluorokinoloner : strategier för att minska resistensutvecklingen
Fluorokinoloner är viktiga för behandling av bakteriella infektioner inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. De används speciellt vid komplicerade och akuta infektioner då de har ett brett spektrum, baktericid effekt och en stor distributionsvolym. Den ökande resistensen som utvecklas mot f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | Fluorokinoloner är viktiga för behandling av bakteriella infektioner inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. De används speciellt vid komplicerade och akuta infektioner då de har ett brett spektrum, baktericid effekt och en stor distributionsvolym. Den ökande resistensen som utvecklas mot fluorokinoloner är ett hot mot både enskilda individer och samhället som helhet. I denna litteraturstudie undersöks fluorokinoloner och olika strategier att hindra resistensuppkomsten mot dem.
Resistensen mot fluorokinoloner sker främst genom två mekanismer, men ytterligare en mekanism har nyligen upptäckts. De två främsta mekanismerna är förändring av målenzymen och minskad mängd fluorokinoloner i bakterien. Minskad mängd fluorokinolon i bakterien erhålls genom minskat intag samtidigt som uttransporten ökar. Den tredje resistensmekanismen är plasmidmedierad och verkar genom protein som skyddar målenzymen från fluorokinoloner. Ett första steg i att minimera utvecklingen av resistens mot fluorokinoloner är att kliniker och sjukhus använder sig av good practice. Detta genom riktlinjer gällande både desinficering av utrustning och miljö, ordentlig handhygien samt riktig och restriktiv användning av fluorokinoloner. Grundläggande åtgärder som dessa har används länge och varit en stor hjälp för att minska risken för resistensuppkomst. Risken måste dock sänkas ännu mer med hjälp av nya strategier.
Många studier har utförts och pågår för att hitta nya metoder som kan hindra uppkomsten av resistens mot fluorokinoloner. Rätt dosering av fluorokinoloner för att undvika resistensuppkomst är en ny metod som i nuläget utreds. Variabeln minimum prevention concentration (MPC) har upptäckts. Resistensrisken minskar om koncentrationen av fluorokinolon i vävnaderna och plasman överstiger MPC. Ytterligare en ny metod som utreds är användning av bakteriofager som komplement eller alternativ till fluorokinolonbehandling. Dessa virus angriper bakterier och kan i kombinationsbehandling öka fluorokinolonernas effektivitet vilket minskar resistensutvecklingen. Möjligheten till utveckling av vacciner som kan höja bakteriernas känslighet mot fluorokinoloner undersöks också. Vaccinet riktas då mot resistenta stammar inom bakteriearten vilket gör att de inte längre har en evolutionär fördel jämfört med icke-resistenta stammar.
Både nya vaccin, bakteriofager som komplementbehandling och rätt dosering är lovande metoder för att minska resistensuppkomsten. Fler experimentella och kliniska studier behövs emellertid innan dessa behandlingsmetoder kan användas rutinmässigt inom vården. Även om fokus måste läggas på att utveckla nya metoder får inte de grundläggande åtgärderna glömmas bort. Genom att alltid implementera good practice minskar resistensuppkomsten och spridningen av resistens. För att minimera risken för resistens mot både fluorokinoloner och andra antibiotikagrupper bör de grundläggande åtgärderna och nya metoder kombineras inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. |
|---|