Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder

Sverige är ett land rikt på natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att få uppleva Sveriges natur kan vara svåra för en person med nedsatt rörelseförmåga om naturen inte blir tillgänglighetsanpassad. Av Sveriges invånare över 16 år har 560 000 personer en...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Johansson, Charlott
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2015
Materias:
_version_ 1855571233088733184
author Johansson, Charlott
author_browse Johansson, Charlott
author_facet Johansson, Charlott
author_sort Johansson, Charlott
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Sverige är ett land rikt på natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att få uppleva Sveriges natur kan vara svåra för en person med nedsatt rörelseförmåga om naturen inte blir tillgänglighetsanpassad. Av Sveriges invånare över 16 år har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmåga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vårt land. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgänglighetsanpassa i skyddade naturområden för rörelsehindrade. Målet är att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anläggning och skötsel av dessa platser. I arbetet undersöks också behovet av att tillgänglighetsanpassa skyddade naturområden. Om behovet finns utgör det en anledning till att göra Sveriges skyddade natur mer tillgänglig. Resultatet är baserat på en fallstudie. I fallstudien studerades platser och intervjuades personer i Uppsala kommun och Lunds kommun. Tre personer kontaktades från varje kommun. De tre personerna arbetar med tillgänglighetsanpassningar i naturområden på olika sätt som att ge rådgivning vid tillgänglighetsanpassningar, förvalta kommunens naturreservat eller arbeta med friluftsliv i kommunen. Kvalitativa intervjuer och ett platsbesök i varje kommun har genomförts. I Uppsala kommun genomfördes en kvalitativ intervju i samband med ett platsbesök. Med de två övriga personerna som kontaktades i Uppsala kommun genomfördes också kvalitativa intervjuer. I Lunds kommun utfördes platsbesöket separat, varefter frågor som uppstod vid platsbesöket och generella frågor om tillgänglighetsanpassning i skyddade naturområden skickades till en av personerna i Lunds kommun. Med de två resterande personerna som kontaktades i Lunds kommun genomfördes kvalitativa intervjuer på samma sätt som i Uppsala kommun. I fallstudien kontaktades även Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Uppsala län via mail för att svara på frågor. Undersökningen visar att behovet finns att tillgänglighetsanpassa skyddade naturområden i Sverige. Hindren vid tillgänglighetsanpassningarna är främst brist på pengar, kommunikationssvårigheter, avståndet till naturområdena, syftet med att bevara områden, bristande information om områdena och att vissa besökare tycker att en tillgänglighetsanpassning stör naturupplevelsen. Det finns många fysiska hinder såsom uppstickande rötter, löv på vägar, våta partier och växande vegetation. Fysiska hinder går att åtgärda med tekniska lösningar, men det kostar pengar. Möjligheterna är främst att en tillgänglighetsanpassning gynnar de flesta besökarna, den gynnar folkhälsan för de som får det lättare att komma ut i naturområdet, ger personer med nedsatt rörelseförmåga valmöjligheten att vistas i naturen och kan minska slitaget på naturen. Det finns lösningar för att minska de hinder och problem som uppstår. För att finansiera en tillgänglighetsanpassning finns bidrag att söka. En lösning på problemet med att vissa besökare tycker att en tillgänglighetsanpassning stör naturupplevelsen kan vara zonering. Det vill säga att ett område indelas i zoner där anpassningen skiljer sig från väl tillgänglighetsanpassad till helt orörd natur. Det är bra att vara medveten om de hinder som finns, men att fokusera på möjligheterna.
format M2
id RepoSLU7728
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2015
publishDateSort 2015
publisher SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
publisherStr SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
record_format eprints
spelling RepoSLU77282015-03-24T13:56:17Z Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder Accessibility in protected areas : difficulties and possibilities Johansson, Charlott tillgänglighetsanpassning skyddade naturområden Sverige Sverige är ett land rikt på natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att få uppleva Sveriges natur kan vara svåra för en person med nedsatt rörelseförmåga om naturen inte blir tillgänglighetsanpassad. Av Sveriges invånare över 16 år har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmåga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vårt land. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgänglighetsanpassa i skyddade naturområden för rörelsehindrade. Målet är att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anläggning och skötsel av dessa platser. I arbetet undersöks också behovet av att tillgänglighetsanpassa skyddade naturområden. Om behovet finns utgör det en anledning till att göra Sveriges skyddade natur mer tillgänglig. Resultatet är baserat på en fallstudie. I fallstudien studerades platser och intervjuades personer i Uppsala kommun och Lunds kommun. Tre personer kontaktades från varje kommun. De tre personerna arbetar med tillgänglighetsanpassningar i naturområden på olika sätt som att ge rådgivning vid tillgänglighetsanpassningar, förvalta kommunens naturreservat eller arbeta med friluftsliv i kommunen. Kvalitativa intervjuer och ett platsbesök i varje kommun har genomförts. I Uppsala kommun genomfördes en kvalitativ intervju i samband med ett platsbesök. Med de två övriga personerna som kontaktades i Uppsala kommun genomfördes också kvalitativa intervjuer. I Lunds kommun utfördes platsbesöket separat, varefter frågor som uppstod vid platsbesöket och generella frågor om tillgänglighetsanpassning i skyddade naturområden skickades till en av personerna i Lunds kommun. Med de två resterande personerna som kontaktades i Lunds kommun genomfördes kvalitativa intervjuer på samma sätt som i Uppsala kommun. I fallstudien kontaktades även Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Uppsala län via mail för att svara på frågor. Undersökningen visar att behovet finns att tillgänglighetsanpassa skyddade naturområden i Sverige. Hindren vid tillgänglighetsanpassningarna är främst brist på pengar, kommunikationssvårigheter, avståndet till naturområdena, syftet med att bevara områden, bristande information om områdena och att vissa besökare tycker att en tillgänglighetsanpassning stör naturupplevelsen. Det finns många fysiska hinder såsom uppstickande rötter, löv på vägar, våta partier och växande vegetation. Fysiska hinder går att åtgärda med tekniska lösningar, men det kostar pengar. Möjligheterna är främst att en tillgänglighetsanpassning gynnar de flesta besökarna, den gynnar folkhälsan för de som får det lättare att komma ut i naturområdet, ger personer med nedsatt rörelseförmåga valmöjligheten att vistas i naturen och kan minska slitaget på naturen. Det finns lösningar för att minska de hinder och problem som uppstår. För att finansiera en tillgänglighetsanpassning finns bidrag att söka. En lösning på problemet med att vissa besökare tycker att en tillgänglighetsanpassning stör naturupplevelsen kan vara zonering. Det vill säga att ett område indelas i zoner där anpassningen skiljer sig från väl tillgänglighetsanpassad till helt orörd natur. Det är bra att vara medveten om de hinder som finns, men att fokusera på möjligheterna. Sweden is a land rich in nature, but not everybody has the opportunity to get around in it. It can be hard to experience the nature for people with a reduced mobility if the nature is not made accessible for them. In Sweden there are 560 000 people over the age of 16 who have a reduced mobility. Everybody should have the opportunity to see and experience the nature in Sweden. The purpose with this bachelor thesis is to investigate the possibilities and the difficulties to make the nature accessible for people with a reduced mobility. The target is to convey an image of what needs to be considered when planning, establishing and managing these places. The need of accessibility in protected nature is investigated too. If there is a need, that would constitute a reason to make the protected nature areas in Sweden more accessible. The result is based on a case study. In the case study, sites were studied and persons interviewed in Uppsala municipality and Lund municipality. Three people were interviewed from each municipality. The three people work with accessibility in nature areas in different ways, one with consultancy for availability, the other takes care of the nature reserves in the municipality and the third works with the municipal recreation. Qualitative interviews and site visits were conducted in each municipality. In Uppsala municipality a qualitative interview were conducted in connection with the site visit. Qualitative interviews were held with the other two persons that were contacted in Uppsala municipality too. In Lund municipality the site visit was conducted separate, then the questions that emerged at the site visit and general questions about accessibility in protected nature areas were sent to one of the persons in Lund municipality. With the two remaining persons in Lund municipality qualitative interviews were held the same way as in Uppsala municipality. The Swedish Environmental Protection Agency and Uppsala County where contacted in the case study to answer questions by mail. The study shows that there is a need of making the protected nature areas in Sweden more accessible. The difficulties is primarily lack of funds, communication difficulties, the remoteness of the nature areas, the purpose to protect the nature area, lack of information about the nature area and that some visitors think that an accessibility adaption alloy the nature experience. There are many physical difficulties such as protruding roots, leafs on the roads, soggy portions, and growing vegetation. The physical difficulties can be solved with technical solutions, but it costs money. The primary possibilities is that the accessibility adaption benefits most visitors, it promotes the health for those who find it easier to get out into nature, it gives people with a reduced mobility the option to spend time in nature and it can reduce wear on the nature area. There are solutions to reduce the difficulties that emerge. To ease the problem of high costs it is possible to apply for subsidies. To solve the problem that some visitors thinks that an availability adaption alloy the nature experience zonation can be a solution, which means that the area is divided into zones where the accessibility differs from very accessible to untouched nature. It is good to be aware of the difficulties but to focus on the possibilities. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2015 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7728/
spellingShingle tillgänglighetsanpassning
skyddade naturområden
Sverige
Johansson, Charlott
Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title_full Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title_fullStr Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title_full_unstemmed Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title_short Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
title_sort tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder
topic tillgänglighetsanpassning
skyddade naturområden
Sverige