Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv : en fallstudie om en stadsparks hälsofrämjande effekter
Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så
både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss,
90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning
bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och
stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har
möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av
vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna
utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den
sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan.
30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar
som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av
befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till
att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i
befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan
mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större
utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar
relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som
tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar
till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan
stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika
perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en
med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av
fallstudieområdet.
I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är
en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från
Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i
relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till
förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse
för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De
metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt
semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa
och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på
ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte
aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten. |
|---|