Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering
I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planm...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7255/ |
| _version_ | 1855571152101965824 |
|---|---|
| author | Holmqvist, Kajsa Lindqvist, Therese |
| author_browse | Holmqvist, Kajsa Lindqvist, Therese |
| author_facet | Holmqvist, Kajsa Lindqvist, Therese |
| author_sort | Holmqvist, Kajsa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju. De dokument som granskades var översiktsplaner med miljökonsekvensbeskrivning, grönstukturplan/parkplan, naturplan/naturvårdprogram, miljöprogram (Örebro kommun) och en detaljplan med miljökonsekvensbeskrivning. Resultat från vår studie var att begreppet biologisk mångfald ofta ersätts av andra uttryck och i urbana sammanhang i princip inte förekommer alls. Det finns en stor otydlighet kring hur arbetet med urban biologisk mångfald ska genomföras i praktiken. Biologisk mångfald ges störst utrymme i dokumenten då den kan kopplas till människans behov och nämns främst i samband med estetiska och ekonomiska värden. Vi kunde också konstatera att det inom kommunerna finns ett stort fokus på grönstrukturens sociala funktioner, vilket överensstämmer med en tidigare studie av Elander et. al. (2005). Sedan dess tycks det kommunala förhållningssättet till urban biologisk mångfald inte ha förändrats nämnvärt inom ramen för dokumenten. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7255 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU72552014-09-10T14:03:13Z https://stud.epsilon.slu.se/7255/ Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering Holmqvist, Kajsa Lindqvist, Therese Landscape architecture I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju. De dokument som granskades var översiktsplaner med miljökonsekvensbeskrivning, grönstukturplan/parkplan, naturplan/naturvårdprogram, miljöprogram (Örebro kommun) och en detaljplan med miljökonsekvensbeskrivning. Resultat från vår studie var att begreppet biologisk mångfald ofta ersätts av andra uttryck och i urbana sammanhang i princip inte förekommer alls. Det finns en stor otydlighet kring hur arbetet med urban biologisk mångfald ska genomföras i praktiken. Biologisk mångfald ges störst utrymme i dokumenten då den kan kopplas till människans behov och nämns främst i samband med estetiska och ekonomiska värden. Vi kunde också konstatera att det inom kommunerna finns ett stort fokus på grönstrukturens sociala funktioner, vilket överensstämmer med en tidigare studie av Elander et. al. (2005). Sedan dess tycks det kommunala förhållningssättet till urban biologisk mångfald inte ha förändrats nämnvärt inom ramen för dokumenten. With an extensive urban green structure there is a unique opportunity to work with urban biodiversity in northern European cities, and not least in Sweden. Because of the municipal planning monopoly the responsibility to work actively with biodiversity in spatial planning lies within the municipalities. The aim of our study was therefore to identify how the municipal planning documents correspond to each other concerning urban biodiversity, based on a top-down perspective. This was followed by a comparison of how municipal work with urban biodiversity was reported in Örebro and Uppsala’s municipal planning documents. The study was carried out mainly by means of document studies and a complementary interview. The reviewed documents were a comprehensive plan with EIA, a green structure plan /park plan, a nature plane/nature conservation program, an environmental program (Örebro) and a local plan with EIA from each municipality. Results from our study showed that the concept of biodiversity is often replaced by other terms and barely occurs in urban contexts. There is a great lack of clarity regarding how biodiversity should be implemented and carried out in practice. Biodiversity is primarily discussed when it may be linked to human needs and is mentioned mainly in connection with aesthetic and economic values. The studied municipalities mainly focus on the green structure’s social functions. This agrees with a previous study executed by Elander et. al. (2005). Since then it seems that the municipal approach to urban biodiversity has not changed significantly. 2014-09-09 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7255/1/holmqvist_k_lindqvist_t_140909.pdf Holmqvist, Kajsa and Lindqvist, Therese, 2014. Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering : exempel från Örebro och Uppsala. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3717 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Holmqvist, Kajsa Lindqvist, Therese Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title | Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title_full | Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title_fullStr | Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title_full_unstemmed | Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title_short | Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| title_sort | biologisk mångfald i kommunal stadsplanering |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7255/ https://stud.epsilon.slu.se/7255/ |