Byggemenskap som väg till god bostadsmiljö
Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2014
|
| Subjects: |
| Summary: | Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte
tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara
anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av
detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid
gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit
ytmässigt större och invånarantalet högre. Nu ställs krav på förtätning och därmed kan
innovation i bostadsbyggandet bli nödvändigt. Som del i det här sammanhanget beskriver jag
fenomenet byggemenskap i denna uppsats. En byggemenskap är en grupp människor som
utifrån en delad idé om sin bostad själva agerar byggherre för den. Uppsatsen beskriver vad
som gjort att fenomenet växt fram men också vilka sociala och arkitektoniska kvaliteter som
visat sig i byggemenskapsprojekt samt hur dessa kan användas för att inspirera och förnya
bostadsbyggandet generellt. Målet med uppsatsen är att skapa förståelse för fenomenet
byggemenskap och dess roll i den samtida kontexten men också att visa på hur det kan bidra till
kvalitativ boendemiljö. Detta i syfte att vidga bilden av hur boendet i staden kan se ut. Arbetet
har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt två fallstudier av byggemenskapsprojekt och
avslutas med en sammanförande diskussion.
Byggemenskap kommer ur det tyska begreppet Baugemeinschaft och är en form som
etablerades i Tyskland vid 2000-talets början. Byggemenskaper har i Tyskland bidragit positivt
till stadsutvecklingen. Det finns ett stort intresse och en omfattande struktur för att underlätta
för dessa grupper. I Sverige finns ännu bara ett fåtal genomförda projekt men det finns flera
som är i startgroparna. Det saknas dock organisation kring byggemenskap. I min uppsats
jämförs byggemenskap med andra byggprojekt där de boende varit drivande såsom ekobyar
och byggkooperativ. De har haft svårt att få genomslag trots att de skapat kvalitativa
boendemiljöer. Anledningen har i flera fall varit bristande samhällsstöd. Den nu väletablerade
kooperativa föreningen HSB har drivit innovation på bostadsmarknaden men motarbetades till
en början. Kanske kan nu byggemenskaperna skapa ny riktning i bostadsbyggandet och visa
hur det går höja kvaliteten? Byggemenskaper kan åstadkomma boendemiljöer där de boende
identifierar sig med arkitekturen eftersom de själva styr utformningen både inomhus och
utomhus. Samarbetet mellan deltagarna under processen kan skapa en gemenskap i boendet.
Det visar resultaten från uppsatsens fallstudier av byggemenskaperna Urbana villor i Malmö
och Neue Hamburger Terrassen i Hamburg. De boende har fått personligt anpassade bostäder
och är samtidigt del av en helhet och ett socialt sammanhang. Byggemenskap kan tänkas vara
ett format som fungerar i förtätade städer då det kan uppfylla individers önskningar på en
mindre yta än den småhuset med trädgård tar i anspråk. |
|---|