Barnvänlig bostadsmiljö? : barns naturkontakt i nya bostadsområden
I växande städer riskerar behovet av markyta skapa hög exploatering med minskad plats för mellanrum och grönska. Utemiljöer där barn kan leka är samtidigt lika viktigt i tät som i gles stad. Detta arbete rör barns kontakt med natur i nya bostadsområden som uppförts i en urban kontext i Malmö och...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2019
|
| Materias: |
| Sumario: | I växande städer riskerar behovet av markyta skapa hög exploatering med minskad plats för mellanrum
och grönska. Utemiljöer där barn kan leka är samtidigt lika viktigt i tät som i gles stad. Detta
arbete rör barns kontakt med natur i nya bostadsområden som uppförts i en urban kontext i Malmö och
Göteborg. Naturkontakten är viktig för barn på många plan samtidigt som barns erfarenhet av natur
minskar. Forskning visar att kontakt med natur främjar barns utveckling och mentala hälsa och lägger
en grund för naturvistelse senare i livet. Då bostadsområden har en unik chans att tillgängliggöra
barns naturkontakt i deras vardag, är förekomsten av grönyta viktig, men också vilka kvaliteter som
grönytorna har som kan möjliggöra olika handlingsmöjligheter. Hur främjar planeringen barnvänliga
bostadsmiljöer, som främjar barns hälsa och lek?
Studien bygger på två fallstudier av två nybyggda bostadsområden i Göteborg och Malmö,
Kvillebäcken och Västra hamnen, där en dokumetstudie över områdenas detaljplaner och planprogram
tillsammans med kommunala riktlinjer för att ta tillvara ett barnperspektiv beskrivs och analyseras.
Platsanalyser synliggör hur den fysiska miljön främjar lek och varierad naturkontakt och tillgänglighetsanalyser
av barriärer och gångavstånd visar hur barns tillgänglighet till grönytor främjas.
Studien visar att barn har en underordnad roll i utbyggnaden av nya bostadsmiljöer. Det rådande
stadsplaneringsidealet med hög exploatering i centrala lägen ger svårighet att tillskapa utrymme
för fri- och grönyta för lek, rekreation och aktivitet i den bostadsnära miljön. Men det ser olika ut i de
olika kommunerna. Malmö stad tillskapar generellt mer friyta och grönyta i utbyggnaden tillsammans
med fler lekplatser samtidigt som trafiken inte utgör en lika stor barriär för barns möjlighet att ta del
av den bostadsnära miljön på egen hand. Men båda bostadsområdena visar på svårigheter att ta hänsyn
till barns behov av plats i utbyggnaden. Platsanalyserna visar att störst möjligheter för olika aktiviteter
och lek finns på lekplatser och i större parker i bostadsområdena, vilket gör tillgången till sådana ytor
mycket värdefulla för barn i tät stadsbebyggelse. De små bostadsgårdarna visade generellt på bristande
möjlighet att kunna tillgodose barns lek där. Samtidigt visar utbyggnaden på konsekvent mindre parkytor
än de som staden själv har riktlinjer eller föresatser om att skapa, och att ytorna gestaltas för ett
högt samutnyttjande av både förskola och boende vilket riskerar högt slitage, och därmed bidrar till att
konsekvent minska tillgången till barns naturkontakt i stadsmiljö. Trafikmiljön i områdena kan bidra
till att barn får tillgång till begränsade ytor där de, ofta små, friytor som skapas där riskerar att begränsa
tillgång till rörelse och aktivitet med ett inbyggt beroende av föräldrars resurser för aktivitet och
varierad naturkontakt i vardagen. |
|---|