Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur
Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6687/ |
| _version_ | 1855571053513801728 |
|---|---|
| author | Suneson, Sigrid |
| author_browse | Suneson, Sigrid |
| author_facet | Suneson, Sigrid |
| author_sort | Suneson, Sigrid |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt
hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken
träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget.
Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur.
Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika
slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella
kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att
även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används
har tillräckligt hög kapacitet. Bultpistoler som drivs med tryckluft ger ofta en bättre
bedövningskvalitet än de som är krutdrivna, förutsatt att vapnen i övrigt fungerar som de ska.
En kaliber på .22 och en skjuthastighet på 55 m/s för kor, ungtjurar och kvigor och 70 m/s för
tjurar är rekommendationer från olika författare. För att vapnen ska fungera optimalt krävs
dagligt underhåll.
Utifrån litteraturen fastslås att en alltför stor andel av djuren inte erhåller en tillräckligt hög
bedövningskvalitet. Särskilt tjurar bör därför endast bedövas med tryckluftsdrivna vapen då
dessa visat sig vara mer effektiva. När det gäller indikatorer för medvetslöshet behövs en
större samordning internationellt för att se till att alla slakterier tittar efter samma tecken och
att dessa har såväl tillräckligt hög sensitivitet som specificitet. Skottets träffpunkt bedöms
utifrån denna studie ej vara så avgörande som lagstiftningen föreslår, förutsatt att
bedövningsutrustningen fungerar optimalt och har tillräckligt hög kapacitet. Slutligen är det
oerhört viktigt med ordentlig utbildning av personalen på slakterierna, dels för att de ska
kunna hantera och bedöma djuren på rätt sätt men också för att de ska ha kunskap om hur man
underhåller och reparerar bedövningsutrustningen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU6687 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU66872014-09-25T15:47:27Z https://stud.epsilon.slu.se/6687/ Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur Suneson, Sigrid Animal husbandry Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet. Bultpistoler som drivs med tryckluft ger ofta en bättre bedövningskvalitet än de som är krutdrivna, förutsatt att vapnen i övrigt fungerar som de ska. En kaliber på .22 och en skjuthastighet på 55 m/s för kor, ungtjurar och kvigor och 70 m/s för tjurar är rekommendationer från olika författare. För att vapnen ska fungera optimalt krävs dagligt underhåll. Utifrån litteraturen fastslås att en alltför stor andel av djuren inte erhåller en tillräckligt hög bedövningskvalitet. Särskilt tjurar bör därför endast bedövas med tryckluftsdrivna vapen då dessa visat sig vara mer effektiva. När det gäller indikatorer för medvetslöshet behövs en större samordning internationellt för att se till att alla slakterier tittar efter samma tecken och att dessa har såväl tillräckligt hög sensitivitet som specificitet. Skottets träffpunkt bedöms utifrån denna studie ej vara så avgörande som lagstiftningen föreslår, förutsatt att bedövningsutrustningen fungerar optimalt och har tillräckligt hög kapacitet. Slutligen är det oerhört viktigt med ordentlig utbildning av personalen på slakterierna, dels för att de ska kunna hantera och bedöma djuren på rätt sätt men också för att de ska ha kunskap om hur man underhåller och reparerar bedövningsutrustningen. Animal welfare at the time of slaughter is a matter of public concern. Most Swedish cattle are stunned with a captive-bolt gun prior to slaughter, to ensure insensibility. However, former studies show that there are reasons to question the stun quality following the use of captivebolt guns. This literature study aims to investigate how to ensure an acceptable stun quality, that is, what gun type, what shot placement and what efficacy that renders the best result, and also to look at what the current situation is like. Recent studies have shown that between 8,7 and 31,8 per cent of the cattle do not obtain an acceptable stun quality and the statistics look even worse when it comes to bulls and older animals. The indicators used to assess stun quality vary between different abattoirs but the most used and probably safest indicator is to look after potential corneal reflexes. The shot placement is regulated by legislations but studies have shown that deviations from this placement can still lead to an optimal stun quality, given that the capacity of the gun is high enough. Pneumatic guns often lead to a better stun quality than cartridge-fired guns, given that the weapons are properly handled and maintained. Most recommendations suggest a calibre of at least .22 and a bolt velocity of 55 m/s for cows, steers and heifers and 70 m/s for bulls. To ensure that the weapons function properly, daily maintenance is required. The conclusion of this literature study is that far too many animals cannot be assessed as insensible following stunning. Bulls in particular should therefore only be shot with pneumatic guns, since these have proved to be more effective. When it comes to indicators used to assess stun quality there is a need of better coordination internationally, to ensure that all abattoirs look for the same signs and that these have a high sensitivity as well as specificity. However, an optimal shot placement is apparently not as important as the legislations suggest, given that the stun equipment works perfectly and that high-capacity weapons are used. Finally, it is crucial that the abattoir personnel is sufficiently educated to ensure that they can handle and assess the animals properly, as well as being able to maintain and repair the stunning equipment. 2014-09-04 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6687/7/suneson_s_140904.pdf Suneson, Sigrid, 2014. Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3822 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Suneson, Sigrid Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title | Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title_full | Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title_fullStr | Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title_full_unstemmed | Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title_short | Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| title_sort | bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6687/ https://stud.epsilon.slu.se/6687/ |