Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige
Medelskördarna för höstvete har näst intill legat på samma nivå sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, då dess skördar visar en positiv trend på skördenivåerna. Dessutom finns idag bättre möjligheter att uppnå högre skördar med dag...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6510/ |
| Sumario: | Medelskördarna för höstvete har näst intill legat på samma nivå sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, då dess skördar visar en positiv
trend på skördenivåerna. Dessutom finns idag bättre möjligheter att uppnå högre skördar med dagens sorter, då de har både kortare strålängd och ökad stråstyrka, vilket möjliggör en högre kvävegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slättbyggder stiger skördarna fortfarande, men långsamt. Däremot tenderar skördarna i Svealand slättbyggder att
sjunka. Den påverkan som sorterna möjligtvis kan ha på att skördarna inte ökar är att dagens sorter är olika anpassade för Sveriges odlingsområden. De flesta sorter klarar sig bra i Skånes klimat, men har sämre potential i Västergötlands blötare förhållanden och Mälardalens tuffare vintrar och kortare växtodlingssäsong. Det kan därför vara så att det helt enkelt inte går att odla de mest högavkastande sorterna i hela Sverige, eftersom de inte klarar de tuffare miljöfaktorerna. Ytterligare en förklaring
kan vara den stora odlingen av Olivin under 2000-talet. Olivin är en odlingssäker sort med mycket god övervintring, men som inte ger den högsta skörden jämfört med många andra sorter. Därför kan man heller inte förvänta sig en ökad skörd med en så stor odling av en medelavkastande sort.
De faktorer som kan förklaras av sorterna är antagligen inte hela förklaringen till varför hösveteskördarna inte ökar. Resultaten från sortprovningarna visar att det finns potential för sorterna att producera högre skördar än vad som syns i skördestatisken för lantbrukarna. |
|---|