Vrakersättningens betydelse för grantimmerutbytet
Denna rapport är upprättad som ett examensarbete i skogsmästarutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet och i samarbete med Holmen Skog, region syd. Syftet är att undersöka om apteringen av grantimmer kan påverkas på grund av vilken ersättning säljaren av virket får betalt för de stockar s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16297/ |
| Sumario: | Denna rapport är upprättad som ett examensarbete i skogsmästarutbildningen på Sveriges
lantbruksuniversitet och i samarbete med Holmen Skog, region syd.
Syftet är att undersöka om apteringen av grantimmer kan påverkas på grund av vilken ersättning
säljaren av virket får betalt för de stockar som inte håller måttet för att klassas som timmer.
Priset är allmänt vedertaget ca 80 kr per m3fub i hela landet. Holmen region syd har dock sedan
några år tillbaka betalat aktuellt granmassavedspris för vrakade stockar av grantimmer om de håller
kvalitet för granmassaved.
Undersökningen är uppdelad i en fiktiv simulering av sortimentsutfall och virkesvärde utifrån
verkliga avverkningar utförda i aktuellt område av Holmens entreprenörer. Simuleringarna är
uppställda i fyra olika scenarier där två olika priser på vrakade grantimmerstockar använts, 80
respektive 335 kr per m3fub. Tillsammans med de olika vrakpriserna har verkliga virkesutfall från
tidigare gjorda avverkningar använts samt en mer fiktiv modell med färre antal manuella kap
simulerat. Det innebär att föraren av skogsmaskinen ej gjort avsteg från vad den intelligenta
apteringsdatorn föreslagit. Vanligaste orsaken att ta egna beslut att kapa en stock kortare än
datorns förslag är att den är krokig eller har andra defekter på stammen. Gemensamt för alla fyra
scenarier är att mängden grantimmer ökar och som en effekt av det också totala granvirkesvärdet med
5–10 kr per m3fub i samband med ett höjt vrakpris.
Som en andra del i rapporten har en kvalitativ intervju gjorts med några skogsmaskinförare anslutna
till Holmen. Åtta frågor har ställts och de viktigaste frågorna bestod av hur förare känner till
virkesprislistor och vrakersättningar de behandlar dagligen, om de upplever stress eller ångest
inom sitt arbete samt om de har rätt kunskap att kunna utföra uppdraget på bästa sätt.
Sammanfattningsvis är att förarna har bristfällig eller vag kunskap om hur priserna för virket och
vraket är men att de är duktiga på hur virket skall apteras för att inte bli vrak. Flertalet förare
medgav att det finns utvecklingspotential i att ta vara på mer timmer och dessutom ge minskad
stress om förlusten för varje riskerad vrakstock skulle vara mindre. |
|---|