Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder
Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metab...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Mycology and Plant Pathology
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570977926152192 |
|---|---|
| author | Andersson, Emelie |
| author_browse | Andersson, Emelie |
| author_facet | Andersson, Emelie |
| author_sort | Andersson, Emelie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner.
Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt.
Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden. Dessutom har en intervju utförts med två lantbrukare som haft problem med angrepp av Fusarium i sin spannmål.
Fusarium-förekomsten i Sverige, Norge och Storbritannien liknar varandra, vilket kan förklaras med att liknande klimat förekommer i dessa länder. F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum är de mest förekommande arterna i Norge. I Sverige är F. poae, F. tricinctum, F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum vanligast och i Storbritannien F. graminearum, F. culmorum och F. langsethiae.
Av vete, havre och korn, är havre den mest utsatta grödan för Fusarium-angrepp, medan vete är den minst utsatta.
Deoxynivalenol, som är ett mykotoxin, är ett ökande problem i Norge och Sverige, vilket kan bero på att F. graminearum har blivit vanligare i kallare områden. Förklaringen till detta är att denna art kan ha anpassat sig till kallare klimat eller att odlingsåtgärder har förändrats till
patogenens fördel.
Hur Fusarium ska bekämpas på det mest effektiva sättet är svårt att säga. Mer forskning inom området behövs för att det ska bli möjligt att effektivt bekämpa patogenen. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU6225 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Mycology and Plant Pathology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Mycology and Plant Pathology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU62252013-10-29T11:53:22Z Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder Fusarium and mycotoxins in small grains - incidence, consequences and possible control measures Andersson, Emelie Fusarium Utbredning Förekomst Åtgärder Biologi Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden. Dessutom har en intervju utförts med två lantbrukare som haft problem med angrepp av Fusarium i sin spannmål. Fusarium-förekomsten i Sverige, Norge och Storbritannien liknar varandra, vilket kan förklaras med att liknande klimat förekommer i dessa länder. F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum är de mest förekommande arterna i Norge. I Sverige är F. poae, F. tricinctum, F. graminearum, F. langsethiae och F. avenaceum vanligast och i Storbritannien F. graminearum, F. culmorum och F. langsethiae. Av vete, havre och korn, är havre den mest utsatta grödan för Fusarium-angrepp, medan vete är den minst utsatta. Deoxynivalenol, som är ett mykotoxin, är ett ökande problem i Norge och Sverige, vilket kan bero på att F. graminearum har blivit vanligare i kallare områden. Förklaringen till detta är att denna art kan ha anpassat sig till kallare klimat eller att odlingsåtgärder har förändrats till patogenens fördel. Hur Fusarium ska bekämpas på det mest effektiva sättet är svårt att säga. Mer forskning inom området behövs för att det ska bli möjligt att effektivt bekämpa patogenen. In the genus Fusarium some species are plant pathogens that cause great damage to crops cultivated all around the world. They have the ability to decrease the crop yields and produce mycotoxins which are secondary metabolites that can affect the health of human and animals negatively. The aim of this work is to compile information about the Fusarium situation in spring crops in the Scandinavian countries. There is also a report from interviews with two farmers that have had problem with Fusarium in their grain. The occurrence of Fusarium in Sweden, Norway and the United Kingdom is almost the same, which can be explained by the similarities in the climate in these countries. F. graminearum, F. langsethiae and F. avenaceum are the most frequent species in Norway. In Sweden, the species F. poae, F. tricinctum, F. graminearum, F. langsethiae and F. avenaceum are the most frequent. In the UK F. graminearum, F. culmorum, and F. langsethiae could be the most frequent species. Of wheat, oats and barley, oats is the most sensitive crop to Fusarium infection. Wheat seems to be the crop that is the least sensitive of these three crops. Deoxynivalenol, which is a mycotoxin, is an increasing problem in Norway and Sweden, which could be an effect of F. graminearum becoming more frequent in cooler areas. The explanation is that this species may have adapted to a cooler climate or the growing system on the farms has changed to the advantage of the pathogen (more maize and increased reduced tillage). In which way the pathogen can be controlled in the most efficient way is difficult to say. More research is needed to get more information about the biology of the pathogen. Thus, the most efficient way to control the pathogen will be found out in the future. SLU/Dept. of Forest Mycology and Plant Pathology 2013 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6225/ |
| spellingShingle | Fusarium Utbredning Förekomst Åtgärder Biologi Andersson, Emelie Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title | Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title_full | Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title_fullStr | Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title_full_unstemmed | Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title_short | Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| title_sort | fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder |
| topic | Fusarium Utbredning Förekomst Åtgärder Biologi |