Växter som en källa till järn i maten
På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfatt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570953910616064 |
|---|---|
| author | Söderberg Breivik, Karoline |
| author_browse | Söderberg Breivik, Karoline |
| author_facet | Söderberg Breivik, Karoline |
| author_sort | Söderberg Breivik, Karoline |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie. Resultatet av litteraturstudien visar att järn är ett viktigt mineralämne som behövs för ett antal livsuppehållande processer hos såväl människor och djur som hos växter. Järnupptaget ur födan påverkas av många olika faktorer såsom järnhalt, form av järn, kroppens järnstatus samt komposition av måltiden där ämnen som integrerar med järnet ingår. Exempel på ämnen som påverkar järnupptaget negativt är fytater, polyfenoler och kalcium medan vitamin C påverkar järnupptaget positivt. Utveckling sker idag med hjälp av bioteknologi för att förbättra växter som källa till essentiella näringsämnen som bl.a. järn. Exempel på sådana produkter är växter med lägre halt av antinutrienter som fytater, högre järnhalt eller högre halt av gynnande ämnen som exempelvis vitamin C. Slutsatser av denna litteraturstudie visar att mer forskning på området behövs men samtidigt finns god potential för växter att utvecklas och förbättras som källa till essentiella näringsämnen ännu mer, exempelvis genom bioteknik. Upptaget av hemjärn är mer effektivt än upptaget av oorganiskt järn. Upptaget av hemjärn respektive oorganiskt järn påverkas på olika sätt av faktorerna; kostens och den enskilda måltidens sammansättning som innefattar bl.a. järnhalt, övriga påverkande substanser i livsmedlen, järnstatus i kroppen. När det gäller forskningsmetoderna runt järnabsorption skulle de kunna utvecklas för att ge mer tillförlitliga resultat. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU6090 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU60902015-10-21T14:27:58Z Växter som en källa till järn i maten Plants as a dietary source of iron Söderberg Breivik, Karoline järn växter livsmedel iron plants plant foods På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie. Resultatet av litteraturstudien visar att järn är ett viktigt mineralämne som behövs för ett antal livsuppehållande processer hos såväl människor och djur som hos växter. Järnupptaget ur födan påverkas av många olika faktorer såsom järnhalt, form av järn, kroppens järnstatus samt komposition av måltiden där ämnen som integrerar med järnet ingår. Exempel på ämnen som påverkar järnupptaget negativt är fytater, polyfenoler och kalcium medan vitamin C påverkar järnupptaget positivt. Utveckling sker idag med hjälp av bioteknologi för att förbättra växter som källa till essentiella näringsämnen som bl.a. järn. Exempel på sådana produkter är växter med lägre halt av antinutrienter som fytater, högre järnhalt eller högre halt av gynnande ämnen som exempelvis vitamin C. Slutsatser av denna litteraturstudie visar att mer forskning på området behövs men samtidigt finns god potential för växter att utvecklas och förbättras som källa till essentiella näringsämnen ännu mer, exempelvis genom bioteknik. Upptaget av hemjärn är mer effektivt än upptaget av oorganiskt järn. Upptaget av hemjärn respektive oorganiskt järn påverkas på olika sätt av faktorerna; kostens och den enskilda måltidens sammansättning som innefattar bl.a. järnhalt, övriga påverkande substanser i livsmedlen, järnstatus i kroppen. När det gäller forskningsmetoderna runt järnabsorption skulle de kunna utvecklas för att ge mer tillförlitliga resultat. Lately, consumers have shown increasing interest in nutritional quality like vitamins, minerals and bioactive compounds in fruits and vegetables, while iron deficiency is the most common and widespread type of malnutrition globally, even in industrialized countries. A general view seems to be that animal products like meat are the only sufficient source of iron. The aim with this paper is to examine if this is based on the fact that meat is the most known and mentioned iron source in the western world? Further questions are; what differentiates iron in plant foods from iron in animal based foods in terms of concentration, bioavailability and uptake? Which factors affect the concentrations and bioavailability of iron? What is the effect of these factors? What examples of other substances in plants are affecting the content and iron absorption into the human body? How can the effectiveness of plants as source of iron be improved? The method to answer these questions is a literature review. The results of the literature study show that iron is an essential mineral needed for a number of life-sustaining processes in humans, animals and plants. Iron uptake from food is influenced by many complex factors such as iron concentration, form of iron, body iron status and composition of the meal which involves substances that integrates with iron. Examples of substances that affect iron absorption negatively are phytates, polyphenols and calcium while vitamin C affects iron uptake positively. Development is done today by using biotechnology to improve plants as a source of iron. Examples are plants with lower content of phytate, higher iron content and higher content of vitamin C. Conclusions of this limited literature review suggest that further research is needed and the plant foods have good potential to be improved as sources of essential micronutrients, for example with the help of biotechnology. Absorption of heme iron is more efficient than the uptake of inorganic iron. The uptake of heme iron and inorganic iron is affected differently by factors as; the overall diet and the separate meal composition, iron content in products which in turn depends on a number of production factors, interfering substances in the food and iron status in the body. Research methods on iron absorption could be developed to provide more accurate results. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2013 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6090/ |
| spellingShingle | järn växter livsmedel iron plants plant foods Söderberg Breivik, Karoline Växter som en källa till järn i maten |
| title | Växter som en källa till järn i maten
|
| title_full | Växter som en källa till järn i maten
|
| title_fullStr | Växter som en källa till järn i maten
|
| title_full_unstemmed | Växter som en källa till järn i maten
|
| title_short | Växter som en källa till järn i maten
|
| title_sort | växter som en källa till järn i maten |
| topic | järn växter livsmedel iron plants plant foods |