Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling
Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570918535856128 |
|---|---|
| author | Söderholm, Mattias |
| author_browse | Söderholm, Mattias |
| author_facet | Söderholm, Mattias |
| author_sort | Söderholm, Mattias |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning av dubbskadedjup på gran- och talltimmerstockar styrker en allmänt rådande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstår närmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hänsyn till att utjämna matningskraften runt en så stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltäckande mätning av dubbskadedjup är tidsödande finns behov av att rationalisera mätproceduren. Kontroll av de mittersta dubbskaderaderna från varje matarhjul bedöms som tillräckligt. Ytterligare ett resultat från detta arbete tyder på att de djupaste dubbskadorna inte varit lika vanligt förekommande överst på timret som 50 till 100 cm nedanför de undersökta timmerstockarnas toppändar, detta är dock inte statistiskt säkerställt.
För det praktiska utförandet av skademätningar rekommenderas att dubbskadedjupen främst skall kontrolleras längs matarhjulens mittenavtryck. Enligt VMR 1-07 skall dubbskador inom stockarnas översta meter kontrolleras och denna studie indikerar att dessa kontroller måste ske längs hela detta område för att minska risken för systematiska underskattningar av dubbskadedjupen. Eftersom både grunda och djupa dubbskador ofta ser identiska ut på timret, aktualiserar detta arbete behovet av kunskap om vilka faktorer som påverkar var de djupaste dubbskadorna uppkommer längs timret, så att tidsåtgången för mätning av dubbskadedjup kan minimeras genom att rikta kontrollerna till de områden på stockarna där de djupaste dubbskadorna mest sannolikt uppstått. |
| format | H1 |
| id | RepoSLU5878 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU58782013-08-30T11:06:11Z Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling Tools and methods for control of depth from spike damages on timberlogs - methodology development Söderholm, Mattias Avverkningsskador drivhjul dubbform dubbskadedjup dubbskador dubbtyp matarhjul matarvalsar mätmetod mätstift mätverktyg stiftklassning stiftmetod yx-metod Feed rolls feed rollers feed wheel harvester damages harvester head single grip harvester spike damages timber damages Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning av dubbskadedjup på gran- och talltimmerstockar styrker en allmänt rådande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstår närmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hänsyn till att utjämna matningskraften runt en så stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltäckande mätning av dubbskadedjup är tidsödande finns behov av att rationalisera mätproceduren. Kontroll av de mittersta dubbskaderaderna från varje matarhjul bedöms som tillräckligt. Ytterligare ett resultat från detta arbete tyder på att de djupaste dubbskadorna inte varit lika vanligt förekommande överst på timret som 50 till 100 cm nedanför de undersökta timmerstockarnas toppändar, detta är dock inte statistiskt säkerställt. För det praktiska utförandet av skademätningar rekommenderas att dubbskadedjupen främst skall kontrolleras längs matarhjulens mittenavtryck. Enligt VMR 1-07 skall dubbskador inom stockarnas översta meter kontrolleras och denna studie indikerar att dessa kontroller måste ske längs hela detta område för att minska risken för systematiska underskattningar av dubbskadedjupen. Eftersom både grunda och djupa dubbskador ofta ser identiska ut på timret, aktualiserar detta arbete behovet av kunskap om vilka faktorer som påverkar var de djupaste dubbskadorna uppkommer längs timret, så att tidsåtgången för mätning av dubbskadedjup kan minimeras genom att rikta kontrollerna till de områden på stockarna där de djupaste dubbskadorna mest sannolikt uppstått. In this work measurement techniques of follow up of spike damages depth on saw timber caused by feed wheel on forest cutting machines harvester heads is discussed. Measurement methods and tools used in earlier studies for measurement of spike damages depth have been compared and evaluated. Depth of spike damages from different types of feed wheels and spikes have been summarized. Mapping of the present experimental results of spike damages on Norwegian spruce (Picea abies) and Pine (Pinus sylvestris) confirms an earlier assumption that the deepest spikes damages are most common closest to the centre of the feed wheels contact surface to the logs. Since measurement of spike damages is time consuming the present work suggests a reasonable possibility to rationalize measurement by limiting the observations to the centre rows of the spike damages from each feed wheel. Secondary this work shows that the deepest spike damages may not be as usual at the top of the logs as 50 to 100 cm along the logs. This is however not statistically confirmed. The results in this work show that the spike damages from the feed wheels centre rows on the timber logs should be measured and that at least the same number of spike damages should be measured 50 to 100 cm along the timber logs as at the top 50 cm of the logs. The results further points to the need of more knowledge about causing factors of the spike damages, when measuring according to VMR 1-07 top 100 cm is particularly important. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2013 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5878/ |
| spellingShingle | Avverkningsskador drivhjul dubbform dubbskadedjup dubbskador dubbtyp matarhjul matarvalsar mätmetod mätstift mätverktyg stiftklassning stiftmetod yx-metod Feed rolls feed rollers feed wheel harvester damages harvester head single grip harvester spike damages timber damages Söderholm, Mattias Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title | Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title_full | Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title_fullStr | Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title_full_unstemmed | Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title_short | Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| title_sort | verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling |
| topic | Avverkningsskador drivhjul dubbform dubbskadedjup dubbskador dubbtyp matarhjul matarvalsar mätmetod mätstift mätverktyg stiftklassning stiftmetod yx-metod Feed rolls feed rollers feed wheel harvester damages harvester head single grip harvester spike damages timber damages |