Verktyg och metoder för kontroll av dubbskadedjup på timmerstockar - metodutveckling
Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning av dubbskadedjup på gran- och talltimmerstockar styrker en allmänt rådande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstår närmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hänsyn till att utjämna matningskraften runt en så stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltäckande mätning av dubbskadedjup är tidsödande finns behov av att rationalisera mätproceduren. Kontroll av de mittersta dubbskaderaderna från varje matarhjul bedöms som tillräckligt. Ytterligare ett resultat från detta arbete tyder på att de djupaste dubbskadorna inte varit lika vanligt förekommande överst på timret som 50 till 100 cm nedanför de undersökta timmerstockarnas toppändar, detta är dock inte statistiskt säkerställt.
För det praktiska utförandet av skademätningar rekommenderas att dubbskadedjupen främst skall kontrolleras längs matarhjulens mittenavtryck. Enligt VMR 1-07 skall dubbskador inom stockarnas översta meter kontrolleras och denna studie indikerar att dessa kontroller måste ske längs hela detta område för att minska risken för systematiska underskattningar av dubbskadedjupen. Eftersom både grunda och djupa dubbskador ofta ser identiska ut på timret, aktualiserar detta arbete behovet av kunskap om vilka faktorer som påverkar var de djupaste dubbskadorna uppkommer längs timret, så att tidsåtgången för mätning av dubbskadedjup kan minimeras genom att rikta kontrollerna till de områden på stockarna där de djupaste dubbskadorna mest sannolikt uppstått. |
|---|