Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag
Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshist...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570913694580736 |
|---|---|
| author | Axi, Karin Sjöberg, Astrid |
| author_browse | Axi, Karin Sjöberg, Astrid |
| author_facet | Axi, Karin Sjöberg, Astrid |
| author_sort | Axi, Karin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description |
Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen.
Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig.
Metoden för uppsatsen har varit planstudier. Huvudlitteratur har varit de plandokument som legat till grund för vidare planering och beslut i de båda städerna har studerats utifrån aspekterna bebyggelseutveckling, trafikstruktur och grönstruktur. Resultatet är en sammanställning av grönstrukturens utveckling i de båda städerna där framförallt förändring i utformning och funktion framhävs.
Till skillnad mot bebyggelsestruktur och trafikstruktur som är prioriterade och självklara i alla studerade plandokument, har grönstrukturens utrymme och aktualitet varierat mycket. Definitionen av vad som klassas som en del av grönstrukturen samt hur den används har förändrats. Från att de har fyllt en mängd funktioner såsom friluftsliv och rekreation, till gröna lungor som mötesplatser samt för att tillgodose biologisk mångfald. Att planera långsiktigt handlar enligt oss om att lära sig av tidigare beslut och ställningstaganden. Genom att lära av tidigare erfarenheter kan hållbara planeringsverktyg för städers grönstrukturer utvecklas.
|
| format | M2 |
| id | RepoSLU5850 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU58502013-07-05T12:16:45Z Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag Planning of green structure : development from the 1940s until today Axi, Karin Sjöberg, Astrid Generalplan Norrköping Stadsplanering Västerås Översiktsplan Planering av grönområden Samhällsplanering Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig. Metoden för uppsatsen har varit planstudier. Huvudlitteratur har varit de plandokument som legat till grund för vidare planering och beslut i de båda städerna har studerats utifrån aspekterna bebyggelseutveckling, trafikstruktur och grönstruktur. Resultatet är en sammanställning av grönstrukturens utveckling i de båda städerna där framförallt förändring i utformning och funktion framhävs. Till skillnad mot bebyggelsestruktur och trafikstruktur som är prioriterade och självklara i alla studerade plandokument, har grönstrukturens utrymme och aktualitet varierat mycket. Definitionen av vad som klassas som en del av grönstrukturen samt hur den används har förändrats. Från att de har fyllt en mängd funktioner såsom friluftsliv och rekreation, till gröna lungor som mötesplatser samt för att tillgodose biologisk mångfald. Att planera långsiktigt handlar enligt oss om att lära sig av tidigare beslut och ställningstaganden. Genom att lära av tidigare erfarenheter kan hållbara planeringsverktyg för städers grönstrukturer utvecklas. The space of green structure in Swedish urban planning has not always been obvious, as it today can be considered to a varied extent. Increased urbanization leads to growing demands on urban planning and the cities visions for the use of land and water. Looking back at the planning history provides an insight into the trends and changes that cities have undergone and how they have influenced the planning of green structures. The aim of the paper was to examine how urban planning, with emphasize on the green structure, has changed since the 1940s until today in Norrköping and Västerås. How has green structure been defined and which positions have formed the basis of today's green structure? Does the planning of green structure in Norrköping and Västerås divide from each other or not? The method of the paper has been to study city plans. Planning documents that has formed the basis for further planning and decision-making in the two cities has been studied from the viewpoint of block structure, traffic structure and green structure. The result is a compilation of the green structures development in the two cities, where the particular change in design and function is emphasized. Unlike the built environment and traffic structure that is prioritized and obvious in all studied plan documents, the green structures space and timeliness have varied widely. The definition of what is classified as green structure and how it is used has changed from a variety of features, such as outdoor recreation to green spaces as meeting places and to secure biodiversity. For us, long-term planning is about to looking at historical standpoints in order to develop future sustainable planning. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2013 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5850/ |
| spellingShingle | Generalplan Norrköping Stadsplanering Västerås Översiktsplan Planering av grönområden Samhällsplanering Axi, Karin Sjöberg, Astrid Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title | Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title_full | Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title_fullStr | Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title_full_unstemmed | Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title_short | Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| title_sort | planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag |
| topic | Generalplan Norrköping Stadsplanering Västerås Översiktsplan Planering av grönområden Samhällsplanering |