Plats för grönska i staden : bostadsgårdens förändring från 1940- till 2000-talet
Under 1940- och 2000-talet har det varit bostadsbrist i Uppsala. Stadsplaneringsideal påverkar hur bostadsunderskottet åtgärdas, vilket i sin tur påverkar hur stadens gröna miljöer utformas. Sol, ljus och luft var ledord under 1940-talet. Under 2000-talet finns ett fokus på förtätning och att kon...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | Under 1940- och 2000-talet har det varit bostadsbrist i Uppsala.
Stadsplaneringsideal påverkar hur bostadsunderskottet åtgärdas, vilket i sin tur
påverkar hur stadens gröna miljöer utformas. Sol, ljus och luft var ledord under
1940-talet. Under 2000-talet finns ett fokus på förtätning och att koncentrera
staden. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringsideal
påverkar bostadsgårdars utformning genom att svara på frågeställningen: Hur har
bostadsgårdars utformning i Uppsala förändrats sedan 1940-talet med avseende på
storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och vegetation? Uppsatsen
följer upp Eva Kristenssons avhandling som berör miljonprogramsgårdar och
nittiotalsgårdar och hur deras storlek påverkar användningen av bostadsgårdarna.
Genom att i denna uppsats studera illustrations- och situationsplaner över
bostadsgårdar räknades storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och
vegetation ut. Resultaten från studierna visar att bostadsgårdarna från 1940-talet
har en större yta per lägenhet. En majoritet av gårdarnas markyta är vegetation.
Dessa resultat stämmer överens med Kristensson och hennes studier i
doktorsavhandlingen. Resultaten i uppsatsen styrker även stadsplaneringsidealen
som rådde under både 1940-talet och 2000-talet. Skillnaden mellan de två
tidsperioderna visas främst genom idealen rymlighet under 1940-talet och
förtätning under 2000-talet. |
|---|