Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök
I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570890158243840 |
|---|---|
| author | Nilsson, Anna Larsson, Lina |
| author_browse | Larsson, Lina Nilsson, Anna |
| author_facet | Nilsson, Anna Larsson, Lina |
| author_sort | Nilsson, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år.
I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i
Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna.
Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid. Två typer av ammor följdes: 4+4 ammor (4 veckor med de egna smågrisarna och 4
veckor som amma) och 1+4 ammor (1 vecka med de egna smågrisarna och 4 veckor som amma).
För varje amma valdes en representativ kontrollsugga som jämförelse, d v s försöket hade en parvis uppläggning. I besättning A följdes sju par, tre par 4+4 ammor och fyra
par 1+4 ammor och 171 smågrisar. I besättning B följdes 10 par, 5 par 1+4 ammor och fem par 4+4 ammor och 232 smågrisar.
I två-veckors system, 5 veckors ditid och tillväxtboxsystem har besättningarna tre grisningsavdelningar: 1,2 och 3. Grisning sker i avdelning 1 och avvänjningsklara
smågrisar finns i avdelning 3. Vid användning av amsuggor väljs en 4+4 amma ut i avdelning 3. Suggans smågrisar avvänjs vid minst 28 dagar och suggan flyttas in i
grisningsavdelningen (avdelning 1). Här får hon överta en kull med smågrisar som är 4-7 dagar gamla. Denna kulls moder, den s k 1+4 amman, får ta över smågrisar som är
övertaliga och saknar spenar hos de andra suggorna. Enligt danska rekommendationer var amsuggorna som användes i försöket unga djur.
Resultatet för suggorna i besättning B visade att 4+4 ammorna tappar mycket i hull under sina extra veckor i BB. 4+4 ammorna och 1+4 ammorna skiljde sig inte från sina
respektive kontrollsuggor gällande dödlighet hos smågrisarna. 1+4 kontrollsuggan hade 1,2 fler döda smågrisar fram till avvänjning än 1+4 ammorna. Vägningen vid
avvänjningen visade att de flesta smågrisar låg i viktintervallet 7-10 kg.
I en bidragskalkyl visas lönsamheten för amsuggor baserat på en kalkyl gjord av Petra Mattsson och Barbro Mattsson (2011) vid Svenska Pig. Kalkylen ger ett bra TB och är
därför positiv men det finns många faktorer som inverkar på den.
Slutsatsen av vårt försök är att det vid användning av amsuggor är ofrånkomligt att flytta djur mellan avdelningarna och detta påverkar smittskyddet. Ammorna bör vara unga djur och de behöver ha ett gott hull. Men det tar mycket på de unga djuren med en så lång ditid som 8 veckor. Att tillämpa systemet är svårt i besättningar med egen
rekrytering då det ofta är samma djur som väljs ut till amma. D v s att som amma vill man ha unga djur som är friska och alerta och dessa djur är oftast bäst lämpade för att bli seminerade med renrassperma. Detta för att de är som bäst i sin produktion, inte är lika klumpiga efter grisning och har en bättre exteriör.
För en kontinuerlig användning av ammor krävs ett högt antal levande födda och ett stort intresse hos personalen. Denna typ av system fungerar endast i system med 1-veckors och 2-veckorssystem.
Efter utfört försök är vi tveksamma till att använda denna typ av amsuggesystem, då den långa ditiden påverkar de unga djuren mycket. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU5718 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU57182013-06-24T10:20:20Z Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök Study of nursing sows : a smaller field study Nilsson, Anna Larsson, Lina gris grisning amsuggor smågrisdödlighet I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid. Två typer av ammor följdes: 4+4 ammor (4 veckor med de egna smågrisarna och 4 veckor som amma) och 1+4 ammor (1 vecka med de egna smågrisarna och 4 veckor som amma). För varje amma valdes en representativ kontrollsugga som jämförelse, d v s försöket hade en parvis uppläggning. I besättning A följdes sju par, tre par 4+4 ammor och fyra par 1+4 ammor och 171 smågrisar. I besättning B följdes 10 par, 5 par 1+4 ammor och fem par 4+4 ammor och 232 smågrisar. I två-veckors system, 5 veckors ditid och tillväxtboxsystem har besättningarna tre grisningsavdelningar: 1,2 och 3. Grisning sker i avdelning 1 och avvänjningsklara smågrisar finns i avdelning 3. Vid användning av amsuggor väljs en 4+4 amma ut i avdelning 3. Suggans smågrisar avvänjs vid minst 28 dagar och suggan flyttas in i grisningsavdelningen (avdelning 1). Här får hon överta en kull med smågrisar som är 4-7 dagar gamla. Denna kulls moder, den s k 1+4 amman, får ta över smågrisar som är övertaliga och saknar spenar hos de andra suggorna. Enligt danska rekommendationer var amsuggorna som användes i försöket unga djur. Resultatet för suggorna i besättning B visade att 4+4 ammorna tappar mycket i hull under sina extra veckor i BB. 4+4 ammorna och 1+4 ammorna skiljde sig inte från sina respektive kontrollsuggor gällande dödlighet hos smågrisarna. 1+4 kontrollsuggan hade 1,2 fler döda smågrisar fram till avvänjning än 1+4 ammorna. Vägningen vid avvänjningen visade att de flesta smågrisar låg i viktintervallet 7-10 kg. I en bidragskalkyl visas lönsamheten för amsuggor baserat på en kalkyl gjord av Petra Mattsson och Barbro Mattsson (2011) vid Svenska Pig. Kalkylen ger ett bra TB och är därför positiv men det finns många faktorer som inverkar på den. Slutsatsen av vårt försök är att det vid användning av amsuggor är ofrånkomligt att flytta djur mellan avdelningarna och detta påverkar smittskyddet. Ammorna bör vara unga djur och de behöver ha ett gott hull. Men det tar mycket på de unga djuren med en så lång ditid som 8 veckor. Att tillämpa systemet är svårt i besättningar med egen rekrytering då det ofta är samma djur som väljs ut till amma. D v s att som amma vill man ha unga djur som är friska och alerta och dessa djur är oftast bäst lämpade för att bli seminerade med renrassperma. Detta för att de är som bäst i sin produktion, inte är lika klumpiga efter grisning och har en bättre exteriör. För en kontinuerlig användning av ammor krävs ett högt antal levande födda och ett stort intresse hos personalen. Denna typ av system fungerar endast i system med 1-veckors och 2-veckorssystem. Efter utfört försök är vi tveksamma till att använda denna typ av amsuggesystem, då den långa ditiden påverkar de unga djuren mycket. The number of live born piglets increase in Sweden and this has also led to a higher number of dead piglets until weaning. About 80 % of these piglets die during their second until third day in life. In Denmark they have tried to reduce the piglet mortality with using nurse-sows during farrowing. They have also done a lot of research in this. Here in Sweden there is no research made and there are only recommendations about how to make a “two-step nurse-sow”. The purpose with this study was to see how well nurse-sows work in Sweden and how our systems affected the sows and their piglets. Another part of the purpose was to see if it is profitable to use nurse-sows as a routine. The present study was made in two farms with two-week systems and five weeks of lactation. We looked at two types of nurse-sows. One type was a 4+4 nurse-sow (4 weeks with her own piglets and 4 weeks as a nurse-sow) and the other was a 1+4 nursesow (1week with her own piglets and 4weeks as a nurse-sow). The study had a pairwise structure which means that for every nurse-sow we made, we also had to choose a control sow to be able to compare the results. We looked at 7 pairs of sows in farm A, three pairs of 4+4 nurse-sows and 4 pairs of 1+4 nurse-sows. In farm A we also looked at 171 piglets. In farm B, we looked at 10 pairs of sows, 5 pairs of 4+4 nurse-sows and 5 pairs of 1+4 nurse-sows. In this farm we looked at 232 piglets. In these farms they have got three sections for farrowing: section 1, 2 and 3. When there is farrowing in section 1, there are piglets ready for weaning in section 3. When about to use a nurse-sow you choose one sow in section 3 (4+4 nurse-sow) and move her into section 1. The selected sow must have had lactation for at least 28 days. The 4+4 nurse sow gets a litter that is about 4-7 days old. The mother of this litter (1+4 nurse-sow) gets piglets that are “in surplus” and have no teat with their own mother. The sows in this study were young, due to Danish recommendations. The results showed that the 4+4 nurse-sows lose a lot of their body condition during their extra four weeks of lactation. 4+4 and the 1+4 nurse-sows did not differ from their control sows in terms of pig mortality. The 1+4 control sows also had 1,2 more dead piglets until weaning than the 1+4 nurse-sows had. Most of the piglets in the study were between 7-10 kg at weaning. The premium calculation we made shows the profitability for nurse-sows based on a calculation made by Mattsson & Mattsson, Svenska Pig (2011). The calculation gives a positive contribution margin and is therefore good. It is affected by many factors though. The conclusion of this study is that, when using nurse sows, it is impossible not to move animals between the different sections. This will affect the protection against infection within the herd negatively. The nurse-sows should be young sows and they need to have quite a good body condition. But it affects the young sows a lot to have such a long lactation as 8 weeks. It could be hard to use this nurse-sow system in farms that breed their own sows. This is because they usually want the same sows for being mothers to recruitment animals, as well as nurse sows. It means that we want young, healthy and alert sows for both recruitment mothers as for nurse-sows. These sows are at their top of fertility, not as clumsy as older sows and they have a better exterior. To use nurse-sows continuously you need to have a high number of live born piglets and a great interest from your staff. This type of system does only work in farms with one-week and twoweek batch farrowing systems. We are more doubtful about using this kind of system after we tried it than we were before. Mostly because the long lactation affects the young sows a lot. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2013 M1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/5718/ |
| spellingShingle | gris grisning amsuggor smågrisdödlighet Nilsson, Anna Larsson, Lina Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title | Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title_full | Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title_fullStr | Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title_full_unstemmed | Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title_short | Försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| title_sort | försök med amsuggor i svenska besättningar : ett mindre fältförsök |
| topic | gris grisning amsuggor smågrisdödlighet |