Livet på ett garagetak : en utvärdering av underbyggda bostadsgårdar
Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller förtätning och expansion så är Malmö inget undantag. Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet av en 20-årsperiod. Det medför...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande
lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller
förtätning och expansion så är Malmö inget undantag.
Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan
Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet
av en 20-årsperiod. Det medför stora förändringar
som kommer att beröra Malmös invånare och andra
som är verksamma i staden. När en stad står inför en
förtätningsprocess är det ofta friytorna som tas i anspråk
och bebyggs. Därmed ökar risken att människors
tillgång till gröna närmiljöer går förlorade. Därför är
det viktigt för en stad som växer inåt att ha ambitionen
om en tät men samtidigt grön stadsmiljö. För att åstadkomma detta kan befintliga gårdar utvecklas och ges ett högre bruksvärde.
I Malmö är det vanligt förekommande med
bostadsgårdar på takbjälklag. Det här medför
vissa begränsningar vilket kan komma att påverka
utförandet av denna typ av gårdar. I och med den
förtätningstrend som råder är det viktigt att ta reda på
vilka förutsättningar dessa gårdar har ur både en social
och ekologisk synvinkel.
Syftet med det här examensarbetet har varit att studera
och kritiskt granska bostadsgårdar som är anlagda
på garagetak för ta reda på vilka eventuella brister
och kvaliteter de besitter. Genom en fallstudie där
tio underbyggda bostadsgårdar har inventerats och
analyserats ska arbetet svara på hur detta avspeglar
sig på den här typen av gårdar. Det är inte ovanligt att
underbyggda gårdar saknar vegetation på grund av
begränsat jorddjup. Vidare kan det bidra till att man går
miste om viktiga rumsliga strukturer på många gårdar
och de tenderar att sakna viktiga upplevelsevärden.
Dessutom förekommer ofta höjdskillnader som
dels påverkar gårdarnas utseende, trygghet samt
tillgänglighet. Dock behöver det inte alltid vara negativt
då en nivåskillnad även kan bidra till att man får bättre
överblick och därmed kan den sociala kontrollen på
gården öka. Ytterligare en positiv aspekt är att gårdarna
ofta förblir en bilfrizon då all parkering sker under mark. |
|---|