Växtmaterial på bostadsgårdar : en fallstudie av fem nyanlagda bostadsgårdar med trendspaning bland träd och buskar
Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thun...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2013
|
| Materias: |
| Sumario: | Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett
monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thunbergii. Växterna är en viktig del för de boendes trivsel men utgör samtidigt en kostnad för förvaltare.
Fel växtval leder ofta till onödiga skötselkostnader på sikt. Bättre kunskap i växtmateriallära gör att kostnader på grund av fel växtval kan undvikas. Detta kandidatarbete undersöker det växtmaterial som landskapsarkitekten använder på dagens bostadsgårdar och behandlar tre huvudfrågor: vilka växter används, hur används de och vad påverkar valet av art? Växtmaterialet som undersöks avgränsas i arbetet till träd och buskar då dessa är av störst betydelse för rumsbildningen på bostadsgården. Intervjuer med verksamma landskapsarkitekter och med
svenska partiplantskolor samt en fallstudie av fem nyanlagda bostadsgårdar i Uppsala utgör kärnan i arbetet. Resultatet tyder på att växter idag väljs efter funktion,
men att tydliga trender förekommer. Storleken på gården tycks vara avgörande då småväxta träd- och buskarter efterfrågas. Jag vill med arbetet ge en samtidsbild av det växtmaterial som landskapsarkitekten använder på bostadsgårdar och vad som ligger till grund för växtvalen.
|
|---|