Satellitbildsbaserade skattningar av skogsområden med röjningsbehov
En komponent i skogsskötseln är röjning, vilket nyttjas för att öka produktiviteten och den ekonomiska lönsamheten i skogsbruket. Den klassiska metoden för att identifiera skog i behov av röjning är genom fältinventering. Metoder har även utvecklats för att göra skattning av röjningsbehov med...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2001
|
| Materias: |
| Sumario: | En komponent i skogsskötseln är röjning, vilket nyttjas för att öka produktiviteten och
den ekonomiska lönsamheten i skogsbruket. Den klassiska metoden för att identifiera
skog i behov av röjning är genom fältinventering. Metoder har även utvecklats för att
göra skattning av röjningsbehov med hjälp av satellitbildsinformation och digital
bildanalys, bland annat med Arc View och Enforma som används i denna studie.
För analyserna har fastigheten Kulbäcksliden l :3 använts. Fastigheten ligger drygt 5
mil nordväst om Umeå i Västerbottens län. Ett antal ytor har inventerats i fält för att
ligga som grund, representerande 'sant marktillstånd'. Inventeringsmetoden är
objektiv och baseras på trädslag, antal stammar och ståndortsegenskaper. Fastigheten
Hummelholm 6:6 har nyttjats för utvärdering, men då endast med plandata som facit.
Hummelholm ligger ca 6 mil sydväst om Umeå.
Valet av stickprovsavdelningar skedde slumpmässigt. Totalt inventerades 102 ytor
fördelade på 34 avdelningar. För navigering och positionering användes GPS. I
analysen användes en satellitbild från SPOT 4 tagen sommaren 1999.
I skattningen av röjningsbehov användes ett vegetationsindex. Det värde som skiljer
röjningsobjekt från ej röjningsobjekt benämns här tröskelvärde. I analysen har två
typer av tröskelvärden utvärderats, dels ett generellt tröskelvärde, del ett anpassat.
Genom nyttjande av fältreferensdata kunde 17 % fler ytor klassificeras korrekt med
det anpassade tröskelvärdet. 73 % av ytorna klassificeras korrekt med det anpassade
tröskelvärdet. Då samma tröskelvärden nyttjades på fastigheten Hummelholm 6:6
blev resultatet inte detsamma. I det fallet klassificeras 5 % fler avdelningar korrekt
med det generella tröskelvärdet än med det anpassade. På fastigheten Hummelholm
kan 75 %av avdelningarna klassificeras korrekt med ett generellt tröskelvärde.
Andelen löv kan anses vara det som skiljer de korrekt klassificerade ytorna från de
felaktigt klassificerade. Analyserna påvisade att de korrekt klassificerade ytorna med
faktiskt röjningsbehov i genomsnitt hade 47 % löv, medan de felaktigt klassificerade
ytorna hade en lövandel på 34 %.
|
|---|