Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör e...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Helgsten, Filip
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2012
Materias:
_version_ 1855570740958461952
author Helgsten, Filip
author_browse Helgsten, Filip
author_facet Helgsten, Filip
author_sort Helgsten, Filip
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör en risk som måste hanteras på ett framsynt sätt. Arbetets fokus ligger på hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna fråga, såväl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trädplaner och samtala med trädexperter i respektive stad. Dessutom besöktes nyanlagda gatumiljöer för att exemplifiera situationer där nya arter valts. Resultatet visar att frågan har hög prioritet i båda städerna. Det finns en medvetenhet om riskerna med ett fåtal dominerande arter vilket gör att vaksamheten över befintliga och nya trädsjukdomar är stor. I båda städerna förs ett aktivt arbete för att öka bredden av gatuträd. Nya arter prövas kontinuerligt och rekommendationer av sparsamt använda och oprövade arter görs. I jämförelse med Stockholm har dock Malmö kommit något längre i detta arbete. Här är artvariationen större och kommunens trädplan bedöms vara mer välutvecklad och ha större aktualitet. Orsaken ligger sannolikt i att Malmö de senaste decennierna drabbats mycket hårt av almsjukan och därför varit tvungna att agera strategiskt för att fylla luckorna. Dessa tomrum utgör en av de situationer i staden där det är möjligt att använda nya arter. Exempel på andra situationer är planteringar som syftar till att ge karaktär åt gatumiljöer där träd tidigare saknats samt nya gator som anläggs när städerna expanderar. För att kunna göra detta på ett bra och strategiskt sätt krävs aktuella trädplaner och uppdaterade artrekommendationer som synliggör de stora möjligheter som finns. Att testa tidigare oprövade arter i gatumiljö innebär en risk i sig och därför kan regionala samarbeten vara värdefulla, inte minst för mindre kommuner med begränsade ekonomiska resurser.
format M2
id RepoSLU4787
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2012
publishDateSort 2012
publisher SLU/Dept. of Urban and Rural Development
publisherStr SLU/Dept. of Urban and Rural Development
record_format eprints
spelling RepoSLU47872012-09-11T09:02:10Z Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm Street trees and variation of species : strategies for risk distribution in Malmö and Stockholm Helgsten, Filip Artvariation Gatuträd Riskspridning Stadsträd Trädsjukdomar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör en risk som måste hanteras på ett framsynt sätt. Arbetets fokus ligger på hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna fråga, såväl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trädplaner och samtala med trädexperter i respektive stad. Dessutom besöktes nyanlagda gatumiljöer för att exemplifiera situationer där nya arter valts. Resultatet visar att frågan har hög prioritet i båda städerna. Det finns en medvetenhet om riskerna med ett fåtal dominerande arter vilket gör att vaksamheten över befintliga och nya trädsjukdomar är stor. I båda städerna förs ett aktivt arbete för att öka bredden av gatuträd. Nya arter prövas kontinuerligt och rekommendationer av sparsamt använda och oprövade arter görs. I jämförelse med Stockholm har dock Malmö kommit något längre i detta arbete. Här är artvariationen större och kommunens trädplan bedöms vara mer välutvecklad och ha större aktualitet. Orsaken ligger sannolikt i att Malmö de senaste decennierna drabbats mycket hårt av almsjukan och därför varit tvungna att agera strategiskt för att fylla luckorna. Dessa tomrum utgör en av de situationer i staden där det är möjligt att använda nya arter. Exempel på andra situationer är planteringar som syftar till att ge karaktär åt gatumiljöer där träd tidigare saknats samt nya gator som anläggs när städerna expanderar. För att kunna göra detta på ett bra och strategiskt sätt krävs aktuella trädplaner och uppdaterade artrekommendationer som synliggör de stora möjligheter som finns. Att testa tidigare oprövade arter i gatumiljö innebär en risk i sig och därför kan regionala samarbeten vara värdefulla, inte minst för mindre kommuner med begränsade ekonomiska resurser. The purpose of this thesis is to investigate how two Swedish cities are working to achieve a higher diversity of street tree species. The primary reasons for using a broad range of species is the threat of tree diseases combined with a warmer urban climate. A too uniform tree population poses a risk to be managed in a proactive manner. The investigation focuses on how Malmö and Stockholm deals with this issue, both practical and in municipal planning. The study was conducted by reviewing tree plans and talking to tree experts in each city. I also documented three newly planted streets to exemplify situations in which new species could be used. The results showed that the issue has high priority in both cities. There is an awareness of the risks of a few dominant species and the vigilance of existing and new tree diseases is large. Both cities are actively working to increase the diversification of street trees. New species are continuously tested and recommendations in tree plans include both rarely used and untested species. In comparison to Stockholm, however, the current situation in Malmö is somewhat better. The diversity of species is larger and the tree plan is assessed to be more well-developed and have greater timeliness. This difference is probably due to the fact that Malmö in recent decades been considerably affected by the Dutch Elm Disease and therefore has been forced to act strategically to fill gaps in street environments. Gaps like these represent one of the situations in cities where it is possible to use new species. Examples of other situations are plantings designed to give character to streets in which trees are previously missing, and plantings at sites where the city expands. To do this in a strategic manner, updated tree plans and recommendations that highlight existing opportunities is required. To choose non-traditional tree species implies a risk and therefore regional partnerships can be valuable, particularly for small municipalities with limited financial resources. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4787/
spellingShingle Artvariation
Gatuträd
Riskspridning
Stadsträd
Trädsjukdomar
Helgsten, Filip
Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title_full Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title_fullStr Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title_full_unstemmed Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title_short Gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i Malmö och Stockholm
title_sort gatuträd och artvariation : strategier för riskspridning i malmö och stockholm
topic Artvariation
Gatuträd
Riskspridning
Stadsträd
Trädsjukdomar