Den gråblå vägen till grönska : en undersökande studie över regnbäddars potential att göra plats för träd i gatumiljö med gestaltningsexempel från Västerport, Varberg
Den moderna, täta urbana miljön bjuder på många utmaningar kring hur de processer som är givna i en naturlig miljö, ska hanteras när ekosystemen sätts ur spel. En så enkel sak som regn kan bli ett stort problem när all mark som kunde omhändertagit nederbörden blivit hårdgjord eller bebyggd. Av samma...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2019
|
| Materias: |
| Sumario: | Den moderna, täta urbana miljön bjuder på många utmaningar kring hur de processer som är givna i en naturlig miljö, ska hanteras när ekosystemen sätts ur spel. En så enkel sak som regn kan bli ett stort problem när all mark som kunde omhändertagit nederbörden blivit hårdgjord eller bebyggd. Av samma anledning lämnar den täta staden lite plats för etablering av träd, vilket innebär förluster av viktiga ekosystemtjänster.
Det här arbetet undersöker hur regnbäddar kan utformas för att hantera dagvatten på ett hållbart sätt. Fortsatt undersöker litteraturstudien vad som krävs för att träd ska kunna växa och trivas i den urbana miljön, samt hur detta kan kombineras med regnbäddskonstruktioner, för att på så sätt göra plats för träd i gatumiljö. Resultaten från litteraturstudien prövas sedan i ett gestaltningsexempel från den planerade stadsdelen Västerport i Varberg.
Regnbäddar kan beskrivas som växtbäddar konstruerade för att ta emot dagvatten. Detta görs dels genom att dagvatten leds ned i växtbädden, samt genom att byta ut den vanliga växtjorden mot ett substrat anpassat för hög infiltration, vilket ökar växtbäddens förmåga att omhänderta- och fördröja stora mängder vatten. Regnbäddar kan på så sätt avlasta det konventionella dagvattensystemet med upp till 90% inom upptagningsområdet. Den höga infiltrationskapaciteten gör dock att regnbäddar, namnet till trots, ofta får en väldigt torr ståndort, med periodvis översvämning. Detta ställer stora utmaningar kring växtvalet i bädden, som måste tåla långa perioder av torka. Genom att konstruera regnbäddar med en tät duk i botten och ett luftigt förstärkningslager under regnbäddens filtersubstrat, skapas ett vattenmagasin som kan lagra upp till 400 liter vatten per kubikmeter förstärkningslager. Vattenmagasinet kan liknas med ett artificiellt grundvatten, vilket kan jämna ut extremerna mellan torka och översvämning genom att säkra växttillgängligt vatten under längre perioder. På så sätt kan man öka möjligheten att använda träd-och större lignost material i regnbäddar, som annars hade haft svårt att hålla denna typ av vegetation.
Träden fyller många funktioner i den urbana miljön. De kan bidra med såväl estetiska värden som utjämning av vind- och ackumulerad värme, partikelfiltrering och inte minst bidra till hållbar dagvattenhantering. Genom trädens förmåga att fånga upp regnvatten i sina kronor och fördröja dess väg mot marken, minskar- och fördröjer de en del av det regnvatten som annars skulle blivit dagvatten. I nästa led bidrar träden genom att förbruka dagvatten för att kunna växa och leva, vilket även minskar mängden vatten som måste hanteras av dagvattenledningarna.
I många fall får träd i gatumiljö mycket begränsat rotutrymme, vilket minskar möjligheterna för träden att växa och trivas och således också uppfylla de ekosystemtjänster de har potential till. I en beräkningsmodell beskriven av Lindsey & Bassuk (1991) beräknas trädens minimikrav på vattentillgång per träd och dygn, genom att beräkna trädets storlek, totala lövarea (LAI) och potentiella transpiration. Genom att beräkna trädets vattenåtgång kan en uppskattning göras av hur väl en regnbädd kan motsvara trädens vattenbehov samt hur mycket vatten träden kan avlasta från regnbädden.
I gestaltningsexemplet från Västerport prövas metoderna för utformning av regnbäddar med artificiellt grundvatten och beräkningsmetoden för ett träds vattenbehov. Genom att beräkna volymen på regnbäddens vattenmagasin och jämföra med vattenbehovet för de träd som planeras för bädden, kan en uppskattning göras kring hur länge vattenmagasinet räcker under en torkperiod samt hur mycket vatten träden kan avlasta från bädden. Genom gestaltningsexemplet visas att regnbäddar, vid rätt utformning, har stor potential att både bidra till hållbar dagvattenhantering och göra plats för träd i gatumiljö. |
|---|