Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor
Vid hållning av sköldpaddor tillgodoses sällan alla deras behov, dels då reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa är långt ifrån fullständig. Denna litteraturstudies syfte är således att överskådligt re...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570736559685632 |
|---|---|
| author | Alling, Ulf |
| author_browse | Alling, Ulf |
| author_facet | Alling, Ulf |
| author_sort | Alling, Ulf |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vid hållning av sköldpaddor tillgodoses sällan alla deras behov, dels då reptiler tenderar att
betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och
behoven att uttrycka dessa är långt ifrån fullständig.
Denna litteraturstudies syfte är således att överskådligt redogöra för akvatiska sköldpaddors
fysiologi, vilken betydelse stress har i fångenskap, kopplingen mellan stress och
beteendebehov samt hur stress kan påvisas, antingen genom mätning av fysiologiska
parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som
en strategi att förbättra tillvaron för sköldpaddor i fångenskap.
För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data måste vi först ha
kunskap om varelsen i fråga som studeras. Därför ges först en introduktion till skillnader
mellan "standardfysiolgin", däggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis är reptilcellers
plasmamembran tätare för joner, vilket ger grunden för den lägre metabolism och därpå
följande ektotermi som utmärker reptiler.
Stress kan definieras som ett sympatiskt påslag, vilket i grunden är utmärkt funktionellt. Den
stress som åsyftas här är av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om
den inte tillåts uttrycka grundläggande beteenden. Stereotypier är ett sätt för djuret att hantera
detta. Flera artiklar visar hur berikning kan ge positiva effekter på djurens välbefinnande.
Hur utvärderar vi stress, välbefinnande och resultatet av exempelvis miljöberikning hos en
varelses vars språk vi inte talar?
Dels kan vi undersöka rent fysiologiska variabler såsom stresshormoner, varav kortikosteron
här är det föredragna, och puls, men vi kan även anlägga ett etologiskt perspektiv. Etologiska
studier fokuserar på djurets beteende, hur ofta, hur länge och när det väljer att utföra ett
beteende. För att uttolka insamlade data måste vi först definiera en uppsättning väl
särskiljbara beteenden och sedan registrera dem på ett standardiserat vis över tid, till exempel
med videoutrustning.
Utmärkande för materialet i denna litteraturstudie är hur outforskat det etologiska fältet är hos
reptiler samt de påfallande positiva effekterna av miljöberikning. Även om mycket forskning
finns kvar att göra visar flera studier att sköldpaddor blir stressade av otillräckligt anpassade
livsbetingelser, något som kan rektifieras med miljöer som tillåter uttryck av starkt
motiverade beteenden, kontrollerad berikning och ökad kunskap hos människorna som har
dem i sin vård. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4762 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU47622012-09-05T08:48:54Z Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor Stress associated with handling and keeping av aquatic turtles Alling, Ulf sköldpaddor etologi berikning beteende stress stereotypier hållning hantering Vid hållning av sköldpaddor tillgodoses sällan alla deras behov, dels då reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa är långt ifrån fullständig. Denna litteraturstudies syfte är således att överskådligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fångenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan påvisas, antingen genom mätning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöberikning som en strategi att förbättra tillvaron för sköldpaddor i fångenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data måste vi först ha kunskap om varelsen i fråga som studeras. Därför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", däggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis är reptilcellers plasmamembran tätare för joner, vilket ger grunden för den lägre metabolism och därpå följande ektotermi som utmärker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt påslag, vilket i grunden är utmärkt funktionellt. Den stress som åsyftas här är av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillåts uttrycka grundläggande beteenden. Stereotypier är ett sätt för djuret att hantera detta. Flera artiklar visar hur berikning kan ge positiva effekter på djurens välbefinnande. Hur utvärderar vi stress, välbefinnande och resultatet av exempelvis miljöberikning hos en varelses vars språk vi inte talar? Dels kan vi undersöka rent fysiologiska variabler såsom stresshormoner, varav kortikosteron här är det föredragna, och puls, men vi kan även anlägga ett etologiskt perspektiv. Etologiska studier fokuserar på djurets beteende, hur ofta, hur länge och när det väljer att utföra ett beteende. För att uttolka insamlade data måste vi först definiera en uppsättning väl särskiljbara beteenden och sedan registrera dem på ett standardiserat vis över tid, till exempel med videoutrustning. Utmärkande för materialet i denna litteraturstudie är hur outforskat det etologiska fältet är hos reptiler samt de påfallande positiva effekterna av miljöberikning. Även om mycket forskning finns kvar att göra visar flera studier att sköldpaddor blir stressade av otillräckligt anpassade livsbetingelser, något som kan rektifieras med miljöer som tillåter uttryck av starkt motiverade beteenden, kontrollerad berikning och ökad kunskap hos människorna som har dem i sin vård. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4762/ |
| spellingShingle | sköldpaddor etologi berikning beteende stress stereotypier hållning hantering Alling, Ulf Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title | Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title_full | Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title_fullStr | Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title_full_unstemmed | Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title_short | Stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| title_sort | stress vid hållning och hantering av akvatiska sköldpaddor |
| topic | sköldpaddor etologi berikning beteende stress stereotypier hållning hantering |