Grönstrukturplanering för framtiden – Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Örebro
Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspe...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Plant Protection Biology
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden.
Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna
utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras
perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya
framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande
litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen
granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas
European Spatial Development Perspective (ESDP, den
europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen.
För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra
svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser;
Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska
element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden. I det större sammanhanget handlar det även om att skapa eller bevara en identitet som då bidrar till människors välbefinnande.
Ekologiska funktioner; biologisk mångfald i staden som ger ett rikt växt- och djurliv samt en så stor
variation mellan olika biotoper som möjligt för att utveckla människors vardagsupplevelser. Klimatpåverkningar som kan minskas med en väl fungerande grönstruktur genom temperatursänkning, vinddämpning, skugga, luftfuktighet och luftkvalitet.
Sociala funktioner; bidrar till både rumsliga och sociala
integrationer samt sammanhållning i samhället.
Gröna områden som stimulerar till möten, aktivitet, transport via cykel och till fots, förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt förståelse för naturens
kretslopp för alla människor oavsett ålder, inkomst samt
etnicitet.
Hälsa; den funktion inom grönstrukturen som fått större utrymme under de
senaste åren. Tillgång till gröna områden kan motverka fetma,
hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes samt psykiska besvär som är vår tids moderna sjukdomar. Tillgång till gröna områden har
vetenskapligt dokumenterats sänka stressnivån hos människan helt oberoende av individens sociala samt ekonomiska villkor.
För att ytterligare fördjupa kunskapen om grönstrukturen följer därpå ett kapitel om grönstrukturbegreppet ur tre perspektiv;
vetenskapligt, policy samt professionellt. Även begreppets
uppkomst samt bakomliggande faktorer behandlas.
Efter litteraturstudien följer en fallstudie vars syfte har
varit att samla information från dagens kommunala
grönstrukturplanering från två kommuner; Eskilstuna och Örebro kommun. Kommunernas grönstrukturprogram/plan har
granskats i text och kartmaterial. Även intervjuer med berörda tjänstemän har gjorts på respektive kommuner för att ta reda på dagens framtidsstrategier.
Resultat från fallstudien visade på att beskrivning av
grönstruktur i skrift skilde sig från vad man sedan i kommunerna valde att presentera i kartmaterial och fortsatta analyser. Tydligt visades även att kommunerna i de flesta fall enbart hanterade formell grönstruktur, det vill säga kommunalt ägd mark. Vilket
ledde till att den faktiska grönstrukturen, all grönstruktur
oavsett ägoförhållanden inte synliggjordes vilket kan leda till att upp till 50% av kommunens grönstrukturer aldrig redovisas.
Som framtida strategier för en förbättrad kommunal
grönstrukturplanering framhöll bägge kommunerna att den
mångfunktionella funktionen skulle lyftas fram för att stärka grönstrukturens värde.
Den avslutande diskussionen behandlar värdet av en fallstudie enbart utfört på två kommuner och hur fallstudiens resultat kan ses i ett större sammanhang. Hur kommunerna kan ha möjlighet att synliggöra grönstrukturens mångfunktion samt även hur stor
inverkan politik och lagar har för den kommunala
grönstrukturplaneringen. Också skillnader i politik, lag och vetenskap tas upp. Avslutningsvis behandlas vikten av en
individuell bedömning från plats till plats. Viktiga frågor som
enligt författaren bör bejakas i ett planeringsskede är;
Finns ytan i ett sammanhang? Påverkas sammanhanget om
denna yta ändras? Till det bättre eller till det sämre?
Yta med lågt värde, kan den bättras, hur, med vad? Om ej en
grönyta, hur påverkas det då, kanske bättre med nått annat?
Vem påverkas och vilka använder platsen? Om man ändrar - påverkas dessa människor positivt eller negativt? Kan man ändra till ett förbättrat sätt som påverkan positivt?
Finns det ekologiska, sociala, kulturella eller hälsofunktioner? Kan dessa utvecklas eller bevaras?
Kan dessa frågor besvaras, analyseras samt hållas i åtanke när förändringar och bedömningar görs i olika avvägningar om beslut för en yta, finns möjligheten att tydliggöra de kvaliteer en yta har vilket kan leda till en bättre bedömning hur dessa ytor skall hanteras. Finns även möjligheter att på ett bättre sätt tydliggöra de mångfunktioner en plats kan inneha, samt hur man kan förstärka och utveckla dessa funktioner för att
stärka platsen värde, vilket kan leda till en bättre
grönstrukturplanering i våra svenska kommuner. |
|---|