Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften
Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Landscape Architecture (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570721531494400 |
|---|---|
| author | Hofling, Daniel |
| author_browse | Hofling, Daniel |
| author_facet | Hofling, Daniel |
| author_sort | Hofling, Daniel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga
och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta
som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett
spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i
en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan. Den
används i en mängd offentliga områden för att informera och kommunicera, av många olika yrkesgrupper
för exempelvis planering eller dokumentation. Detta har lett till att vetenskapen idag visar en bred syn
på vad som kan kallas karta. Om det finns någon klar definition av vad en karta är, bör vara tveksamt.
Att en karta är en tvådimensionell avbildning av en del av jordytan duger inte längre, även om detta är
vad de flesta kanske skulle godta som en kartas definition. Nya tankar och arbeten inom kartografin tar
exempelvis upp den kognitiva (mentala) kartan. Begreppet handlar om vår förmåga att lagra och använda
oss av den orienterbara information som vi hela tiden tar in. Detta område är av särskilt intresse för
dagens professioner inom planering och konstruktion i samhället, inte minst för landskapsarkitekten. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4670 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Landscape Architecture (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU46702012-08-16T06:46:43Z Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften What is a map? – its development, uses and purposes Hofling, Daniel kartor kartografi historia planering landskapsarkitekt geografi Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan. Den används i en mängd offentliga områden för att informera och kommunicera, av många olika yrkesgrupper för exempelvis planering eller dokumentation. Detta har lett till att vetenskapen idag visar en bred syn på vad som kan kallas karta. Om det finns någon klar definition av vad en karta är, bör vara tveksamt. Att en karta är en tvådimensionell avbildning av en del av jordytan duger inte längre, även om detta är vad de flesta kanske skulle godta som en kartas definition. Nya tankar och arbeten inom kartografin tar exempelvis upp den kognitiva (mentala) kartan. Begreppet handlar om vår förmåga att lagra och använda oss av den orienterbara information som vi hela tiden tar in. Detta område är av särskilt intresse för dagens professioner inom planering och konstruktion i samhället, inte minst för landskapsarkitekten. Maps have been used in a wide variety of areas and for different purposes, ranging from the Greek Ancient scientific and philosophical use to military purposes during wartime history. It is the purpose of a map that forms the basis of how it is developed. The information to be reproduced is determined by either a spontaneous or carefully and specific selection. This way the creator of the map will also be able to influence the reader in a certain direction. Therefore a map will always have a certain point in what it is showing. It is used in a variety of public areas to inform and communicate, by many different professions, for example in planning or documentation. This has led to that science today shows a wide idea of what can be called a map. If there is any clear definition of what a map is, must be doubtful. That a map is a two-dimensional image showing a part of the earth’s surface is not good enough anymore, even though this is what most people might accept as a map’s definition. New ideas and works in cartography for example tell us about the cognitive (mental) map. The concept is about our ability to store and make use of the great amount of orientation information that we constantly are being exposed to. This area is of particular interest to today’s professions within planning and design in our society, not least for the landscape architect. SLU/Landscape Architecture (until 121231) 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4670/ |
| spellingShingle | kartor kartografi historia planering landskapsarkitekt geografi Hofling, Daniel Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title | Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title_full | Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title_fullStr | Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title_full_unstemmed | Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title_short | Vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| title_sort | vad är en karta? – dess utveckling, användning och syften |
| topic | kartor kartografi historia planering landskapsarkitekt geografi |