Långsiktsplanering med geografiska hänsyn : en studie på Bräcke arbetsområde, SCA Forest and Timber
skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and T...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
1998
|
| Materias: |
| Sumario: | skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta
fall med
Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och
objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin.
Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har
varit att utveckla en rutin för långsiktig operativ planering. Kravet var att
planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras på ett stort skogsinnehav,
i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och
gallring. I studien har också ingått att jämföra olika kriterier för prioritering av
slutavverkningsavdelningar och betydelsen av val av sådant kriterie för resultatet av
den operativa planeringsrutinen.
För att prioritera avdelningar som skall slutavverkas, har 3 olika prioriteringskriterier
beräknats för varje avdelning.
l. Inoptimalförluster via regressionsfunktioner (Jonsson m.fl., 1993)
2. Inoptimalförluster via beräkningar på registervariabler (Larsson, 1994)
3. Tillväxtprocent beräknad via tillväxtfunktioner av Lindgren (1998).
Prioriteringsordningarna baserat på vardera kriterie har därefter jämförts med varandra
och med utfallet av den strategiska planeringen. Utvärderingen ger inget entydigt svar
på kriteriernas användbarhet. På det undersökta materialet finns ingen signifikant
skillnad i kriteriernas korrelation med den inoptimalförlust som beräknats i IPAK
(inoptimalförlusten beräknad i IPAK betraktas som facit i studien). Inoptimalförlusten
via regressionsfunktioner är svårbedömd då funktionerna bygger på
jämförelsematerialet.
Den operativa planeringsrutin som utarbetats skall resultera i åtgärdsförslag för de
närmaste 10 åren, uppdelade i 5 tvåårsperioder. En modell är skapad som bygger på
avdelnings-och åtgärdsvisa inoptimalförluster samt en sammanslagen kostnad för
maskinflytt och vägunderhåll. Denna "vägöppningskostnad" består av kostnaden för
maskinflytt med trailer samt underhåll av vägen till följd av att den används. Kostnaden
genereras när ett avverkningslag flyttar till ett specificerat vägområde. Fler avverkningar
inom samma område genererar ingen ny vägöppningskostnad förutsatt att avverkning
sker;
med samma maskinsystem (2 st)
under samma period (5 st)
under samma avverkningsäsong (4st per period)
Syftet med formuleringen är att kunna väga förluster till följd av inoptimala åtgärder
mot vinsterna vid geografisk koncentration.
Modellens uppbyggnad gör den möjlig att optimera (kostnadsminimera) med linjär
programmering. Arbetsområdets leveranskrav formuleras som restriktioner i modellen.
Följande krav är specificerade;
Totalvolym per period
Gallringsandel, fördelad på tre olika gallringstyper (ung-, medelålders-och
äldreskogsgallring.
Volym inom tillåtet intervall per avverkningssäsong.
Sortimentsvis jämna leveranser över perioderna.
Minsta tillåtna uttag per avverkningssystem per period och avverkningssäsong
Resultatet av urval med optimeringsmodellen visar att god koncentration kan erhållas
under givna restriktioner. I de redovisade beräkningarna är koncentrationsvinsterna i form av lägre flytt-och väghållningskostnad upp till 10 gånger så stora som förlustema
i form av ökade inoptimalförluster. Det finns således ett starkt incitament att ta
geografisk hänsyn i den långsiktiga operativa planeringen. Ambitionen med den i
studien utvecklade modellen är att den skall kunna tas i bruk inom SCA Forest and
Timber. Efter vissa mindre förändringar kan modellen vara praktiskt tillämpbar och
resultatet vara ett bra underlag för traktplanläggning i
fält.
De urval, baserade på olika prioriteringskriterie, som gjorts med modellen visar en
större likhet än motsvarande urval gjort utan hänsyn till restriktioner. Skillnaden mätt i
utvalda avdelningar är dock fortfarande stor vilket ställer krav på ytterligare
utvärderingar av prioriteringskriteriet.
|
|---|