Bostadskris: åtgärder och planering i Malmö – en historisk jämförelse
Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (201...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Landscape Architecture (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark
befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och
sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000-
talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (2010). ppsatsens
syfte är att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen
för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillväxten.
Målet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den
komplexa verklighet som påverkar både bostadsbyggandets omfång och
utformning. Antalet faktorer som påverkar bostadspolitiken är i den närmaste
oändligt och uppsatsen skrapar sålunda bara ämnet på ytan.
Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag
bakgrunden till bostadsbristen under de två undersökta perioderna samt de
metoder som kommunen använt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö.
För att ge en förståelse till varför kommunen under de två perioderna jobbat
med olika metoder presenterar uppsatsen också kort den ekonomisk och
politiska bakgrunden som har påverkat kommunens val av metod. Uppsatsen
undersöker också hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig
åt mellan perioderna.
De två perioderna har mycket gemensamt gällande kommunens sätt att arbeta
för att öka bostadsbyggandet och också i uppfattningen om hur Malmöstad
bör/borde växa. Det finns dock en hel del som skiljer de två perioderna åt.
Generellt kan sägas att samhället hade en större kontroll över byggandet under
den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens
roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet. Gällande
stadens utformning och planeringsideologi förespråkade man under den första
perioden funktionssegregering och ett glest byggnadssätt med hus i park,
medan man idag istället talar om förtätning och ”blandstad”. |
|---|