Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar?
Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570714452557824 |
|---|---|
| author | Eriksson, Emma |
| author_browse | Eriksson, Emma |
| author_facet | Eriksson, Emma |
| author_sort | Eriksson, Emma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur
lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som
anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av
uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i
arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man
skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna
och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell,
ger dock negativa resultat. De stora kostnaderna i dessa uppfödningsmodeller är
ensilage- och byggkostnad. Dessa kostnader kan variera stort mellan olika gårdar.
Maskinsamverkan och befintliga byggnader lämpliga för djur ger ofta lägre kostnader.
Det finns även stora skillnader om man använder pulvermjölk respektive helmjölk och
då till helmjölkens nackdel. Bäst lönsamhet har man vid försäljning av tjurkalvarna vid
14 dagar eller en uppfödning på pulvermjölk i 2,5 månader och sen försäljning.
Vid besök hos uppfödare kan man se att flertalet använder sig av äldre byggnader för
tjurproduktion. Foderanläggningarna varierar, allt från skottkärror till självgående
mixervagnar. Ensilage som inte kan användas till kor blir ofta tjurfoder, som ändå
resulterar i bra slaktåldrar. Uppfödarna upplever för det mesta en positiv lönsamhet.
Ser man på nötköttproduktionen i Sverige så den sjunkit de senaste åren.
Självförsörjningsgraden är 56 % vilket betyder att det äts en stor del importkött. En av
anledningarna till nedgången tros vara att handjursbidraget tagits bort, det var ett EUstöd
för de som födde upp tjurar.
I Sverige finns det en stor andel outnyttjad mark som skulle vara passande för
nötköttsproduktion. Det finns organisationer som arbetar för att märka det svenska köttet
på ett bättre sätt för att på så sätt göra det lättare för konsumenterna att hitta
ursprungsmärkningen. KLS Ugglarps, som representerar slakterierna, tror på svensk
nötköttsproduktion, men vill bland annat se en jämnare kvalitet ute i köttdisken. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU4630 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU46302012-08-15T06:00:14Z Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? Is it profitable for dairy farmers to rear their own bulls? Eriksson, Emma mjölkrastjur mellankalv intensiv ungtjur lönsamhet tjurar Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat. De stora kostnaderna i dessa uppfödningsmodeller är ensilage- och byggkostnad. Dessa kostnader kan variera stort mellan olika gårdar. Maskinsamverkan och befintliga byggnader lämpliga för djur ger ofta lägre kostnader. Det finns även stora skillnader om man använder pulvermjölk respektive helmjölk och då till helmjölkens nackdel. Bäst lönsamhet har man vid försäljning av tjurkalvarna vid 14 dagar eller en uppfödning på pulvermjölk i 2,5 månader och sen försäljning. Vid besök hos uppfödare kan man se att flertalet använder sig av äldre byggnader för tjurproduktion. Foderanläggningarna varierar, allt från skottkärror till självgående mixervagnar. Ensilage som inte kan användas till kor blir ofta tjurfoder, som ändå resulterar i bra slaktåldrar. Uppfödarna upplever för det mesta en positiv lönsamhet. Ser man på nötköttproduktionen i Sverige så den sjunkit de senaste åren. Självförsörjningsgraden är 56 % vilket betyder att det äts en stor del importkött. En av anledningarna till nedgången tros vara att handjursbidraget tagits bort, det var ett EUstöd för de som födde upp tjurar. I Sverige finns det en stor andel outnyttjad mark som skulle vara passande för nötköttsproduktion. Det finns organisationer som arbetar för att märka det svenska köttet på ett bättre sätt för att på så sätt göra det lättare för konsumenterna att hitta ursprungsmärkningen. KLS Ugglarps, som representerar slakterierna, tror på svensk nötköttsproduktion, men vill bland annat se en jämnare kvalitet ute i köttdisken. In Sweden many dairy farms sell their new born bulls to extern buyers. These extern buyers breed the bulls until they have reached meat maturation. The purpose of this work is to look at a specific farm and see how the profitability is for different kind of breeding models of young bulls when keeping them on the dairy farm until slaughter. The study is based on an existing dairy farm with 120 milking cows. The dairy farm has the best conditions to either breed the bulls up to an age of 8 months or an age of 14-16 months. These feeding models are very intensive. Longer breeding time, such as breeding of steer, demands a larger access to pasture. Calculations show that neither of the alternatives gives a positive result. Instead the most profitable for the dairy farm is to breed the bulls in 14 days or 2.5 month with calf nutrient and sell them after that. Sweden has during the last couple of years reduced their beef production. At the same time the consumption has gone up, resulting in larger imports. Sweden has much undeveloped land that would be suitable for beef production. To promote the beef production in Sweden the consumers has to accept a higher price on the Swedish meat so that the breeders could raise their profit. At the same time the breeders have to lower their cost. The dairy farms can even increase their profit on their own, for an example some farms sell the meat in their own farm shop. SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) 2012 M1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4630/ |
| spellingShingle | mjölkrastjur mellankalv intensiv ungtjur lönsamhet tjurar Eriksson, Emma Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title | Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title_full | Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title_fullStr | Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title_full_unstemmed | Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title_short | Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| title_sort | finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar? |
| topic | mjölkrastjur mellankalv intensiv ungtjur lönsamhet tjurar |