En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd
Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
1997
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570686737645568 |
|---|---|
| author | Karlsson, Anders |
| author_browse | Karlsson, Anders |
| author_facet | Karlsson, Anders |
| author_sort | Karlsson, Anders |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika
virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade
kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna.
Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss,
som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i
bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc.
Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd
enligt tre olika inventeringsmetoder. Två av metoderna är subjektiva och har
undersökts genom ett fältförsök i tolv slutavverkningsbestånd i östra Värmland. De
två subjektiva metoderna var "hoftning" och inventering av subjektivt utlagda
cirkelprovytor. Den tredje metoden är en objektiv cirkelytemetod. Den redovisas
utifrån en litteraturstudie. De undersökta variablerna var barrträdsvolym,
trädslagsblandning och antal stammar/ha.
Förrättningsmännens uppgift i den subjektiva cirkelytemetoden var att finna en till tre
cirkelytecentrum i bestånden. Dessa skulle väljas så representativa som möjligt för de
undersökta variablerna. Med "hoftning" avsågs rent okulär uppskattning av dessa
variabler, men med rätt att göra stödmätningar. Förrättningsmännen genomförde
denna metod direkt efter cirkelprovyteutläggningen i samma bestånd.
Förrättningsmännen inventerade först fem bestånd enl nämnda subjektiva metoder,
sedan genomfördes en kalibreringsövning. A
v
sikten med denna var att "lära"
förrättningsmännen hur skog med olika värden på de undersökta variablerna ser ut.
Kalibreringsövningen genomfördes i två slutavverkningsbestånd, som inventerats med
vardera 24 objektivt utlagda cirkelprovytor. Efter kalibreringen inventerades
ytterligare fem bestånd med samma metoder som före kalibreringen.
Förrättningsmännens inventeringsresultat jämfördes sedan med "facit". Detta "facit"
utgjordes av skördardata och mätbeskedsdata från VMF. Beståndsarealerna uppmättes
med hjälp av kontinuerlig GPS-mätning för att få säkrare facit än pliktpollettsmätning
ger. Utifrån inventeringsresultaten genomfördes också utbytesberäkningar enl
Ollas
från hoftningen och teoretisk aptering av de inklavade träden på de subjektivt utlagda
cirkelprovytorna.
Av de två subjektiva metoderna visade sig hofmingen i genomsnitt uppskatta volymen
bäst i enskilda bestånd. För uppskattning av totala volymen, om alla bestånd slås
samman, fick metoderna däremot omvänd rangordning. För uppskattning av
stammar/ha gav de subjektiva cirkelprovytorna en något bättre skattning. För
trädslagsblandningen var metoderna likvärdiga. Kalibreringsövningen tycktes inte ha
någon effekt på förrättningsmännen för uppskattning av någon av de undersökta
variablerna. I den subjektiva cirkelytemetoden verkar det för samtliga variabler sakna
betydelse om förrättningsmännen lagt ut en, två eller tre ytor. För den objektiva
cirkelytemetoden är dimensioneringen av inventeringen helt avgörande för hur bra
skattningarna blir. Det är inventeringskostnaden som sätter gränsen. I det här arbetet
har jag också utifrån en överslagsmässig tidsstudie försökt sätta kostnad i form av tid Enl min mening går det inte att endast utifrån den här studien avgöra vilken metod
som är mest lämplig att använda i Swiss. För detta beslut krävs mer fakta om
omständigheterna utanför skogsbestånden. Beslutet är ytterst en avvägning mellan
informationens värde och kostnaden att samla in den. I Västra skogsägamas fall är
kanske dessutom mätningen av beståndsarealerna ett större bekymmer än valet av
inventeringsmetod. Beståndsarealerna utgör sannolikt en minst lika stor felkälla som
skattningen av beståndsvariabler.
|
| format | L3 |
| id | RepoSLU4465 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 1997 |
| publishDateSort | 1997 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU44652012-07-05T09:27:31Z En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd Karlsson, Anders principal felling Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika inventeringsmetoder. Två av metoderna är subjektiva och har undersökts genom ett fältförsök i tolv slutavverkningsbestånd i östra Värmland. De två subjektiva metoderna var "hoftning" och inventering av subjektivt utlagda cirkelprovytor. Den tredje metoden är en objektiv cirkelytemetod. Den redovisas utifrån en litteraturstudie. De undersökta variablerna var barrträdsvolym, trädslagsblandning och antal stammar/ha. Förrättningsmännens uppgift i den subjektiva cirkelytemetoden var att finna en till tre cirkelytecentrum i bestånden. Dessa skulle väljas så representativa som möjligt för de undersökta variablerna. Med "hoftning" avsågs rent okulär uppskattning av dessa variabler, men med rätt att göra stödmätningar. Förrättningsmännen genomförde denna metod direkt efter cirkelprovyteutläggningen i samma bestånd. Förrättningsmännen inventerade först fem bestånd enl nämnda subjektiva metoder, sedan genomfördes en kalibreringsövning. A v sikten med denna var att "lära" förrättningsmännen hur skog med olika värden på de undersökta variablerna ser ut. Kalibreringsövningen genomfördes i två slutavverkningsbestånd, som inventerats med vardera 24 objektivt utlagda cirkelprovytor. Efter kalibreringen inventerades ytterligare fem bestånd med samma metoder som före kalibreringen. Förrättningsmännens inventeringsresultat jämfördes sedan med "facit". Detta "facit" utgjordes av skördardata och mätbeskedsdata från VMF. Beståndsarealerna uppmättes med hjälp av kontinuerlig GPS-mätning för att få säkrare facit än pliktpollettsmätning ger. Utifrån inventeringsresultaten genomfördes också utbytesberäkningar enl Ollas från hoftningen och teoretisk aptering av de inklavade träden på de subjektivt utlagda cirkelprovytorna. Av de två subjektiva metoderna visade sig hofmingen i genomsnitt uppskatta volymen bäst i enskilda bestånd. För uppskattning av totala volymen, om alla bestånd slås samman, fick metoderna däremot omvänd rangordning. För uppskattning av stammar/ha gav de subjektiva cirkelprovytorna en något bättre skattning. För trädslagsblandningen var metoderna likvärdiga. Kalibreringsövningen tycktes inte ha någon effekt på förrättningsmännen för uppskattning av någon av de undersökta variablerna. I den subjektiva cirkelytemetoden verkar det för samtliga variabler sakna betydelse om förrättningsmännen lagt ut en, två eller tre ytor. För den objektiva cirkelytemetoden är dimensioneringen av inventeringen helt avgörande för hur bra skattningarna blir. Det är inventeringskostnaden som sätter gränsen. I det här arbetet har jag också utifrån en överslagsmässig tidsstudie försökt sätta kostnad i form av tid Enl min mening går det inte att endast utifrån den här studien avgöra vilken metod som är mest lämplig att använda i Swiss. För detta beslut krävs mer fakta om omständigheterna utanför skogsbestånden. Beslutet är ytterst en avvägning mellan informationens värde och kostnaden att samla in den. I Västra skogsägamas fall är kanske dessutom mätningen av beståndsarealerna ett större bekymmer än valet av inventeringsmetod. Beståndsarealerna utgör sannolikt en minst lika stor felkälla som skattningen av beståndsvariabler. Information about management units is crucial for planning the flow of wood raw materials and to facilitate the delivery of the right woodquantity at the right time according to contractural requirements. It is als o crucial for estimating the contractor' s payment. The forest owner association Västra skogsägarna is now developing a felling plan system, called Swiss, to manage their planning problems. The system should contain routines for measuring tree variables and other stand variables like terraintransportdistance, inclination etc. This study is restricted to examination of treevariables in final-felling stands by three different inventorymethods. Two methods are subjective and have been investigated by field trials in twelve final-felling s tands in the east of Värmland. The two subjective methods were occular inspection and inventory of subjective circular plots. The third method is an objective circular sample plot method. It was examirred by a literature survey. The variables examirred in the three methods were softwood timber volume, composition of the stand and the number of stems per hectare. The surveyor' s task in the subjective plot method was to find one to three plot centres in the stands with representative values of the variables under investigation. The same variables were also recorded in the same stand with the ocular inspection method immediately after. The surveyors first measured five stands according to the mentioned methods, then they practiced a east training. This exercises intention was to teach the surveyors the visual characteristics of stands with different variablevalues. Cast training occured in two final-felling stands which had been measured with 24 objective circular sample plots each. The surveyors then measured a further five stands with the same methods as before the east training. The inventory results were then campared with the key values. These key values were compiled from values obtained from the harvester and the timber measurement association. The stand areas were measured by differential GPS to get accurate area estimates. An out tum calculation was made from the inventory results for the ocular inspection study according to Ollas formulas. For the subjective circular plot study a theoreticallaying off of the trees into log lengths was made. For single stands the ocular inspection method was betterthan the subjective circular plot method regarding the stand volume. For the total volume for all stands, the subjective circular plot method was the best. To estimate the number of stems per hectare the subjective circular plot method was the best. The subjective methods were equivalent for the composition of the stands. The east training seemed to not have any effect on the surveyors' performance, for any of the variables examined. Results based on one, two or three circular plots were not significantly different. For the objective circular sample plot method the number of plots is crucial to good estimations. This method is limited by its cost. In this study I have also tried to roughly calculate the costs of the three methods by a time measurement study. In my opinion it is not possible to conclude, from these results, which method is suitable to use in Swiss. That decision requires more facts about the circumstances outside the stands. The decision is ultimately a balance between the value of the information and the costs to collect it. The areal measurement is perhaps a larger problem in Västra skogsägamas case than the choice of inventory method. The error in standareas is probably at least as large as the error in the stand variable estimations. SLU/Dept. of Forest Resource Management 1997 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4465/ |
| spellingShingle | principal felling Karlsson, Anders En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title | En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title_full | En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title_fullStr | En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title_full_unstemmed | En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title_short | En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| title_sort | en studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd |
| topic | principal felling |