Skötsel som gestaltningsförutsättning
Syftet med uppsatsen är att identifiera aspekter som kan vägleda gestaltare i valet av växter så dessa anpassas till rådande skötselförutsättningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie där forskning och rön kring växter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Result...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2012
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570682737328128 |
|---|---|
| author | Carlsson, Elin |
| author_browse | Carlsson, Elin |
| author_facet | Carlsson, Elin |
| author_sort | Carlsson, Elin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med uppsatsen är att identifiera aspekter som kan vägleda gestaltare i valet
av växter så dessa anpassas till rådande skötselförutsättningar. Arbetet har sin
grund i en litteraturstudie där forskning och rön kring växter och deras etablering
och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta är en checklista
med aspekter att ta hänsyn till vid gestaltning för att gynna växters etablering och
tillväxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhålla sig till följande aspekter: befintligt
växtmaterial och indikatorväxter, markförutsättningar på platsen, växtzon,
klimat, väderstreck i anläggningen, skötselutförare och sociala aspekter,
skötselkontinuitet, inhemskt växtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen
appliceras checklistan i ett bostadsområde i Knivsta. Skötselgraden i området är
låg och utförs av de boende. I det konkreta exemplet visar jag hur arbete enligt
checklistan kan resultera i ett växtförslag med goda förutsättningar att ge önskat
och långvarigt resultat på platsen. Vid inventeringen fördes samtal med en av de
boende i området. Det framkom då att det viktigaste med områdets städdagar är
den sociala kontakten grannarna emellan, snarare än att växterna sköts på ett
korrekt sätt. För att möta det aktuella områdets skötselförutsättningar väljs växter
med lågt skötselanspråk. Växtlistan som presenteras innehåller ett urval av växter
anpassade till såväl ståndorten som skötselförhållandena. Att som boende sköta
sina grönområden gemensamt har flera positiva effekter på det sociala livet. Det
framkommer dock att det ibland inte finns tillräckligt med kunskap bland de boende
för att de ska kunna utföra skötseln på ett tillfredsställande sätt. Här kommer
behovet av skötselplaner in som en viktig del att diskutera vidare. Arbetet
kan också ligga till grund för en diskussion kring frågan huruvida det är skötselresurserna
eller själva planeringen av skötselresurserna som bör öka. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU4439 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU44392012-07-02T12:28:15Z Skötsel som gestaltningsförutsättning Designing with management in mind Carlsson, Elin bostadsgård gestaltning grönytor förvaltning skötsel växtval Syftet med uppsatsen är att identifiera aspekter som kan vägleda gestaltare i valet av växter så dessa anpassas till rådande skötselförutsättningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie där forskning och rön kring växter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta är en checklista med aspekter att ta hänsyn till vid gestaltning för att gynna växters etablering och tillväxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhålla sig till följande aspekter: befintligt växtmaterial och indikatorväxter, markförutsättningar på platsen, växtzon, klimat, väderstreck i anläggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt växtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsområde i Knivsta. Skötselgraden i området är låg och utförs av de boende. I det konkreta exemplet visar jag hur arbete enligt checklistan kan resultera i ett växtförslag med goda förutsättningar att ge önskat och långvarigt resultat på platsen. Vid inventeringen fördes samtal med en av de boende i området. Det framkom då att det viktigaste med områdets städdagar är den sociala kontakten grannarna emellan, snarare än att växterna sköts på ett korrekt sätt. För att möta det aktuella områdets skötselförutsättningar väljs växter med lågt skötselanspråk. Växtlistan som presenteras innehåller ett urval av växter anpassade till såväl ståndorten som skötselförhållandena. Att som boende sköta sina grönområden gemensamt har flera positiva effekter på det sociala livet. Det framkommer dock att det ibland inte finns tillräckligt med kunskap bland de boende för att de ska kunna utföra skötseln på ett tillfredsställande sätt. Här kommer behovet av skötselplaner in som en viktig del att diskutera vidare. Arbetet kan också ligga till grund för en diskussion kring frågan huruvida det är skötselresurserna eller själva planeringen av skötselresurserna som bör öka. This essay aims to identify aspects that can guide the designer in the choice of plants that are adapted to the current management conditions. The work is based on a literature study where research and knowledge about the establishment and development of plants are examined and presented. The result is a checklist of aspects to consider when starting a design project, to benefit plant establishment and growth. The checklist includes the following aspects: existing plant material and indicator plants, soil conditions at the site, plant-zone, climate, cardinal directions of the site, management providers and social aspects, management continuity, indigenous plant materials and aesthetic qualities. The checklist is applied in a residential area in Knivsta. Management degree in the area is low and is performed by the residents. In the specific example, I show how the work according to the checklist could result in a plant proposal with great potential to produce desired and lasting results in the area. The inventory includes a conversation with one of the residents in the area, telling that the main value of the area's cleaning days is the social contact between neighbours, rather than plants being managed in a proper manner. To meet the current site management conditions, plants with low cultivation requirements were selected in a plant list, presenting plants adapted to the area’s maintenance conditions. Residents managing their green spaces together attain several positive effects in social life. However, the knowledge among the residents is sometimes lacking and inhibits them to perform the maintenance in a satisfactory manner. To deal with this, management plans are an important part to discuss further. The work may also be the basis for a discussion of whether it is care resources or the planning of care resources that should be increased. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2012 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/4439/ |
| spellingShingle | bostadsgård gestaltning grönytor förvaltning skötsel växtval Carlsson, Elin Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title | Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title_full | Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title_fullStr | Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title_full_unstemmed | Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title_short | Skötsel som gestaltningsförutsättning |
| title_sort | skötsel som gestaltningsförutsättning |
| topic | bostadsgård gestaltning grönytor förvaltning skötsel växtval |