Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning
Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Su...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4366/ |
| _version_ | 1855570670849622016 |
|---|---|
| author | Engberg, Magnus |
| author_browse | Engberg, Magnus |
| author_facet | Engberg, Magnus |
| author_sort | Engberg, Magnus |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca.
35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i
ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad
natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar",
"Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s
egna definierade sk. hänsynsbiotoper. Arealer och virkesförråd för varje biotopklass skattades,
samt om biotoperna innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper" eller "Områden med
vissa naturvärden".
Utifrån !R-bilder indelade en bildtolkare den äldre skogen i ungskogsområdena i ovanstående
biotopklasser. Ett stickprov ur varje biotopklass valdes av de områden biltolkaren indelade (PPS
- urval). Dessa besöktes och inventerades. Totala arealer och virkesförråd för varje biotopklass
skattades för hela arbetsområdet. En skattning av storleksfördelningen av de sparade objekten
äldre skog gjordes också.
Arbetet visar att:
•
Den äldre skog som finns sparad i ungskogsområdena utgör ungefär 2,4 % av
ungskogsarealen, och att den till största del består av "Trivial skog" (utan naturvärden).
•
Av de sex hänsynsbiotoperna är "Sumpskogar" den mest förekommande i ungskogen.
•
Ganska liten areal av den sparade äldre skogen i ungskogsområdena utgörs av "Urskogsartad
natursko g", "Småbiotoper" eller "Impediment" (som också registrerades vid inventeringen).
•
Hänsynsbiotopklasserna "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog" och "Strand-, bäckskog"
var de enda biotopklasser som innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper"
och
"Områden med vissa naturvärden".
•
Resultaten visar att 5 % av hänsynsbiotoperna i ungskogsområdena kan klassas som
"Nyckelbiotoper" och 5% som "Områden med vissa naturvärden".
•
En uppdelning av varje biotopklass i storleksklasser (areal) visar att den mesta arealen för
"Urskogsartad naturskog"
och "Lövrik skog" utgörs av objekt som är större än 2 ha. För "Småbiotoper", "Myrholmar" och "Impediment" dominerar de mindre storleksklasserna
(mindre än 2 ha).
Av de 1284 ha (2,4 %) äldre skog som är sparad i ungskogsområdena är 660 ha (1,5 %) sparat i
form av hänsynsbiotoper och "Kulturmark". Detta kanjämföras med ca. 13% hänsynsbiotoper
och "Kulturmark" registrerade vid senaste nyindelningen. De 2,4 % som finns sparat på
äldre
hyggen kan jämföras med de 4 % äldre skog som idag lämnas som vardaglig naturhänsyn vid
slutavverkning av trivial skog på SCA:s marker. Rekommenderade nivåer på sparad skog vid
avverkning är 5 -20 %, alltså har det i dagens mått sparats för lite skog vid tidigare avverkningar.
På vissa enskilda avdelningar sparar man även idag för lite skog efter avverkning. Sett över hela
landskap, som innehåller både äldre (nyindelad) och yngre skog, kommer dock den sparade
andelen skog att uppgå till 5- 10 %.
Att "Sumpskogar" är den vanligaste hänsynsbiotopen i ungskogsområdena gäller också för den
nyindelade arealen (skog mer än 35 år).
Anledningen till att biotopen "Urskogsartad natursko g"
finns i så liten omfattn
ing i
ungskogsområdena, beror troligen på att de avverkades när det var tekniskt möjligt, eftersom de
innehöll så höga ekonomiska värden i form av exempelvis höga virkesförråd. De största
virkesförråden per ha har också uppmätts i "Urskogsartad natursko g".
Att biotoperna "Urskogsartad naturskog", "Lövrik skog" och "Strand-, bäckskog" var de enda
biotopklasser som innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper" och "Områden med
vissa naturvärden" beror troligen på att dessa biotoper oftast också innehåller de miljöer och
element som hänsynskrävande arter måste ha för att leva.
Som
jämförelse till de 5 % av hänsynsbiotoperna i ungskogsområdena som klassats som
"Nyckelbiotoper" och 5% som "Områden med vissa naturvärden" visar resultaten från
nyindelningen (skog äldre än 35 år) på siffrorna 19% respektive 49 %.
Större lämnade objekt kommer att klara sig bättre mot kanteffekter (t. ex. uttorkning) än de
objekt som är små arealmässigt. De eventuellt höga naturvärdena i biotoperna kan ha större
chans att bevaras efter avverkning ju större områden som lämnas. Naturligtvis beror detta också på formen av området som lämnas. Ett långsmalt område påverkas mer av kanteffekter än ett
cirkulärt.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU4366 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU43662012-06-26T08:05:22Z https://stud.epsilon.slu.se/4366/ Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning Engberg, Magnus Forestry production Nature conservation and land resources Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk. hänsynsbiotoper. Arealer och virkesförråd för varje biotopklass skattades, samt om biotoperna innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper" eller "Områden med vissa naturvärden". Utifrån !R-bilder indelade en bildtolkare den äldre skogen i ungskogsområdena i ovanstående biotopklasser. Ett stickprov ur varje biotopklass valdes av de områden biltolkaren indelade (PPS - urval). Dessa besöktes och inventerades. Totala arealer och virkesförråd för varje biotopklass skattades för hela arbetsområdet. En skattning av storleksfördelningen av de sparade objekten äldre skog gjordes också. Arbetet visar att: • Den äldre skog som finns sparad i ungskogsområdena utgör ungefär 2,4 % av ungskogsarealen, och att den till största del består av "Trivial skog" (utan naturvärden). • Av de sex hänsynsbiotoperna är "Sumpskogar" den mest förekommande i ungskogen. • Ganska liten areal av den sparade äldre skogen i ungskogsområdena utgörs av "Urskogsartad natursko g", "Småbiotoper" eller "Impediment" (som också registrerades vid inventeringen). • Hänsynsbiotopklasserna "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog" och "Strand-, bäckskog" var de enda biotopklasser som innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper" och "Områden med vissa naturvärden". • Resultaten visar att 5 % av hänsynsbiotoperna i ungskogsområdena kan klassas som "Nyckelbiotoper" och 5% som "Områden med vissa naturvärden". • En uppdelning av varje biotopklass i storleksklasser (areal) visar att den mesta arealen för "Urskogsartad naturskog" och "Lövrik skog" utgörs av objekt som är större än 2 ha. För "Småbiotoper", "Myrholmar" och "Impediment" dominerar de mindre storleksklasserna (mindre än 2 ha). Av de 1284 ha (2,4 %) äldre skog som är sparad i ungskogsområdena är 660 ha (1,5 %) sparat i form av hänsynsbiotoper och "Kulturmark". Detta kanjämföras med ca. 13% hänsynsbiotoper och "Kulturmark" registrerade vid senaste nyindelningen. De 2,4 % som finns sparat på äldre hyggen kan jämföras med de 4 % äldre skog som idag lämnas som vardaglig naturhänsyn vid slutavverkning av trivial skog på SCA:s marker. Rekommenderade nivåer på sparad skog vid avverkning är 5 -20 %, alltså har det i dagens mått sparats för lite skog vid tidigare avverkningar. På vissa enskilda avdelningar sparar man även idag för lite skog efter avverkning. Sett över hela landskap, som innehåller både äldre (nyindelad) och yngre skog, kommer dock den sparade andelen skog att uppgå till 5- 10 %. Att "Sumpskogar" är den vanligaste hänsynsbiotopen i ungskogsområdena gäller också för den nyindelade arealen (skog mer än 35 år). Anledningen till att biotopen "Urskogsartad natursko g" finns i så liten omfattn ing i ungskogsområdena, beror troligen på att de avverkades när det var tekniskt möjligt, eftersom de innehöll så höga ekonomiska värden i form av exempelvis höga virkesförråd. De största virkesförråden per ha har också uppmätts i "Urskogsartad natursko g". Att biotoperna "Urskogsartad naturskog", "Lövrik skog" och "Strand-, bäckskog" var de enda biotopklasser som innehöll högre naturvärden i form av "Nyckelbiotoper" och "Områden med vissa naturvärden" beror troligen på att dessa biotoper oftast också innehåller de miljöer och element som hänsynskrävande arter måste ha för att leva. Som jämförelse till de 5 % av hänsynsbiotoperna i ungskogsområdena som klassats som "Nyckelbiotoper" och 5% som "Områden med vissa naturvärden" visar resultaten från nyindelningen (skog äldre än 35 år) på siffrorna 19% respektive 49 %. Större lämnade objekt kommer att klara sig bättre mot kanteffekter (t. ex. uttorkning) än de objekt som är små arealmässigt. De eventuellt höga naturvärdena i biotoperna kan ha större chans att bevaras efter avverkning ju större områden som lämnas. Naturligtvis beror detta också på formen av området som lämnas. Ett långsmalt område påverkas mer av kanteffekter än ett cirkulärt. 2012-06-25 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4366/1/engberg_m_120413.pdf Engberg, Magnus, 1997. Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning : en inventering av upp till 35 år gamla föryngringsytor på Sundsvalls arbetsområde, SCA . Second cycle, A1E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-260.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1266 swe |
| spellingShingle | Forestry production Nature conservation and land resources Engberg, Magnus Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title | Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title_full | Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title_fullStr | Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title_full_unstemmed | Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title_short | Naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| title_sort | naturvärden i skog lämnad vid slutavverkning |
| topic | Forestry production Nature conservation and land resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4366/ https://stud.epsilon.slu.se/4366/ |