Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkel...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4342/ |
| _version_ | 1855570668076138496 |
|---|---|
| author | Anerud, Erik |
| author_browse | Anerud, Erik |
| author_facet | Anerud, Erik |
| author_sort | Anerud, Erik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med
SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat
med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de
två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod
som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då
provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt
Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år
2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade
datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till
Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies).
Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet
på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper. Eftersom SIS i sig är en funktion
av ståndortsvariabler och för att tillse att informationen tillfullo utnyttjas har differensen
mellan SIH och SIS beräknats. Kalibreringen utgjordes av en funktionf, där ståndorts
och beståndsvariabler utgjorde de oberoende variablerna och SIH-SIS den beroende.
Genom att lägga till det skattade värdet på funktionenf, blir värdet av SIS det
kalibrerade genom
Skattat värde på SIH =kalibrerat SIS =uppmätt SIS +skattade funktionen
f av
ståndortsvariabler.
Funktionenfskattades först genom att använda hela det trädslagsvisa datamaterialet I
ett andra steg prövades om en lokal justering behövdes, genom att använda den skattade
funktionenfsom en variabel i en linjär regressions modell, varje område för sig.
Studien visade att SIS generellt underskattade värdet på SIH i materialet, men med en
storlek som beror på ståndorts- och beståndsvärden.
För tall ingick de förklarandevariablerna "brösthöjdsålder om brösthöjdsålder :2: 50 år",
"torvmark", "latitud" och "höjd över havet" i funktionen f För ett område krävdes en
lokal justering enligt steg två.
För gran ingick de förklarandevariablerna "beståndsålder", "norr om latitud 61 °" och
"höjd över havet om provytan belägen söder om latitud 61 °". Någon lokal justering för
något område ansågs i9nte vara nödvändig.
I båda fallen var den skattade standardavvikelsen kring funktionen i ni v å med de värden
som originalkonstruktionen av SIS.
Eftersom SIS och SIH visade en systematisk skillnad, rekommenderas Holmen Skog
AB att kalibrera värdet på SIS.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU4342 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU43422012-06-21T09:50:44Z https://stud.epsilon.slu.se/4342/ Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister Anerud, Erik Forestry production Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år 2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper. Eftersom SIS i sig är en funktion av ståndortsvariabler och för att tillse att informationen tillfullo utnyttjas har differensen mellan SIH och SIS beräknats. Kalibreringen utgjordes av en funktionf, där ståndorts och beståndsvariabler utgjorde de oberoende variablerna och SIH-SIS den beroende. Genom att lägga till det skattade värdet på funktionenf, blir värdet av SIS det kalibrerade genom Skattat värde på SIH =kalibrerat SIS =uppmätt SIS +skattade funktionen f av ståndortsvariabler. Funktionenfskattades först genom att använda hela det trädslagsvisa datamaterialet I ett andra steg prövades om en lokal justering behövdes, genom att använda den skattade funktionenfsom en variabel i en linjär regressions modell, varje område för sig. Studien visade att SIS generellt underskattade värdet på SIH i materialet, men med en storlek som beror på ståndorts- och beståndsvärden. För tall ingick de förklarandevariablerna "brösthöjdsålder om brösthöjdsålder :2: 50 år", "torvmark", "latitud" och "höjd över havet" i funktionen f För ett område krävdes en lokal justering enligt steg två. För gran ingick de förklarandevariablerna "beståndsålder", "norr om latitud 61 °" och "höjd över havet om provytan belägen söder om latitud 61 °". Någon lokal justering för något område ansågs i9nte vara nödvändig. I båda fallen var den skattade standardavvikelsen kring funktionen i ni v å med de värden som originalkonstruktionen av SIS. Eftersom SIS och SIH visade en systematisk skillnad, rekommenderas Holmen Skog AB att kalibrera värdet på SIS. The main objective of this study is to calibrate (adjust) the si te quality index SIS, which is given by site property variables, with respect to the site quality index SIR, which is based on height and age of dominant trees. The SIR is considered as the most accurate indicator of site quality, but can only be applied under a set of restrictions, while SIS can be applied everywhere. The material in the study consists of survey data collected by Holmen Skog AB in the year 2000. For a total of 700 sample plots both SIS and SIR where measured. The plots were divided into eight geographical districts, ranging from Norrköping to Lycksele, and into Scots pine (Pinus sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) as domirrating species. The objective of the calibration is to estimate the value of SIR, given SIS and other site (and stand) variables. Now SIS is a function of site variables and not to confound the effects of site variables used for calibration purposes with their effects on the determination of SIS the difference SIR-SIS was calibrated. The calibration was made by means of a functionf of si te (and stand) property variables, estimated by regression analysis with SIR-SIS as dependent variable. By applying the estimated functionf, the values of SIS are calibrated through Estimated SIR= Calibrated SIS = Measured SIS +Estimatedf(site variables) The functionfwas first estimated by using the entire data set, one function per species. In a seeond step the need for local calibration was tested, using the estimated global functionf as a variable in a linear regression model, each district separately. The study showed that SIS generally underestimated the SIR in the material, but of a magnitude depending on site on stand properties. Fore Scots pine the variables "stand a ge (brh) if age?: 50 years", "Peat land (indicator)", "Latitude" and "Altitude" entered the final functionf Fore one district a local seeond step calibration was needed. Fore Norway spruce the corresponding variables were "Stand age", "North of latitude 61 °" and "Altitude if south of latitude 61 °". No need for local calibration was found. In both cases the estimated standard deviation about the functionfwas in linewith the values of the original construction of SIS. Since SIS and SIR showed a systematic difference, sometimes of important magnitude, it is recommended for Holmen Skog AB to calibrate the SIS value. 2012-06-20 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4342/2/anerud_e_120330.pdf Anerud, Erik, 2003. Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister : en studie åt Holmen Skog AB. Second cycle, A1E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-260.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1232 swe |
| spellingShingle | Forestry production Anerud, Erik Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister |
| title | Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
|
| title_full | Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
|
| title_fullStr | Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
|
| title_full_unstemmed | Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
|
| title_short | Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister
|
| title_sort | kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4342/ https://stud.epsilon.slu.se/4342/ |