Medeltillväxtens kulmination baserat på gallringsformer och ståndortsindex hos tall (Pinus sylvestris L.)
Ett av målen för skogsägarna med gallring är att erhålla en hög volymproduktion och ett värdefullare slutbestånd. För att maximera volymproduktionen behövs beräkning av kulminationstidpunkten när medeltillväxten når den löpande tillväxten. I denna studie undersöktes hur medeltillväxtenskulmination...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9961/ |
| Sumario: | Ett av målen för skogsägarna med gallring är att erhålla en hög volymproduktion och ett värdefullare slutbestånd. För att maximera volymproduktionen behövs beräkning av kulminationstidpunkten när medeltillväxten når den löpande tillväxten.
I denna studie undersöktes hur medeltillväxtenskulmination påverkades av både gallringsform och ståndortsindex hos tall. Underlaget för studien kommer från GG-försöken, som är en samling av gallring och gödslingsförsök spridda över hela Sverige. Utifrån den beräknande löpande tillväxten och medeltillväxten estimerades kulminationstidpunkten med hjälp av linjära funktioner. Av de undersökta gallringformerna höggallring, normalgallring och självgallring fann vi att normalgallring gav den lägsta kulminationstidpunkten. Ett högre ståndortsindex gav en tidigare kulminationstidpunkt samt en högre medeltillväxt. De självgallrade ytorna gav den högsta medeltillväxten medan kulminationstidpunkten ej inföll tidigare. Det som bör tas i beaktning vid gallringsstudier är att det är totalproduktionen som är i fokus, det innebär att även det som självgallrats finns med och den volymen är högre i de ogallrade bestånden. Skillnaderna i medeltillväxten mellan normal och höggallring var små och det kan vara en anledning att välja höggallring i en större utsträckning vid första gallring för att få ut ett större netto. |
|---|