Det svenska härdighetssystemet för perenner

Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Eklund, Fredrika
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2012
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/4305/
_version_ 1855570661886394368
author Eklund, Fredrika
author_browse Eklund, Fredrika
author_facet Eklund, Fredrika
author_sort Eklund, Fredrika
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet. Det här arbetet har kommit till som en följd av att svenska perennodlare efterfrågat en utvärdering och förändring av det svenska härdighetssystemet för perenner. Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och samtal med perennodlare, undersöka hur väl det svenska härdighetssystemet överensstämmer med perennernas härdighet och anpassning till svenskt klimat, för att därigenom påvisa eventuella brister med systemet och diskutera hur det skulle kunna förbättras. Som underlag för diskussionen har ett urval av den svenska marknadens perenner sammanställts utifrån faktorer som påverkar deras härdighet. Min förhoppning är att arbetet ska bidra till en utredning och förändring av härdighetssystemet. Resultatet visar att härdighetssystemet är väl anpassat för svenska förhållanden, det tar hänsyn till vårt klimat och perenners övervintringsproblematik. Dock förbises arternas olika ståndortskrav. Möjligheten till en indelning utifrån ståndort kan därför vara intressant att utreda. Studien visar också att alltför många arter har placerats in i kategori C varför denna grupp blivit väldigt generell och spretig. Vidare har en stor del av marknadens nya perenner placerats in i mellankategorier som D-C och C-B då de inte passat in i någon av de befintliga kategorierna. Detta tyder på en osäkerhet kring hur perenner ska placeras i härdighetskategorierna och att systemet är i stort behov av underkategorier.
format First cycle, G2E
id RepoSLU4305
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2012
publishDateSort 2012
record_format eprints
spelling RepoSLU43052015-10-21T14:27:47Z https://stud.epsilon.slu.se/4305/ Det svenska härdighetssystemet för perenner Eklund, Fredrika Plant ecology Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet. Det här arbetet har kommit till som en följd av att svenska perennodlare efterfrågat en utvärdering och förändring av det svenska härdighetssystemet för perenner. Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och samtal med perennodlare, undersöka hur väl det svenska härdighetssystemet överensstämmer med perennernas härdighet och anpassning till svenskt klimat, för att därigenom påvisa eventuella brister med systemet och diskutera hur det skulle kunna förbättras. Som underlag för diskussionen har ett urval av den svenska marknadens perenner sammanställts utifrån faktorer som påverkar deras härdighet. Min förhoppning är att arbetet ska bidra till en utredning och förändring av härdighetssystemet. Resultatet visar att härdighetssystemet är väl anpassat för svenska förhållanden, det tar hänsyn till vårt klimat och perenners övervintringsproblematik. Dock förbises arternas olika ståndortskrav. Möjligheten till en indelning utifrån ståndort kan därför vara intressant att utreda. Studien visar också att alltför många arter har placerats in i kategori C varför denna grupp blivit väldigt generell och spretig. Vidare har en stor del av marknadens nya perenner placerats in i mellankategorier som D-C och C-B då de inte passat in i någon av de befintliga kategorierna. Detta tyder på en osäkerhet kring hur perenner ska placeras i härdighetskategorierna och att systemet är i stort behov av underkategorier. Most of us are familiar with the Swedish hardiness zone map for trees and shrubs which divides Sweden into eight cultivation zones based on climate. Fewer know of the hardiness system for our herbaceous perennials. It is a system of four categories, A-D, developed by the Swedish market’s perennial growers. Having a separate hardiness system for herbaceous perennials is necessary as their endormant status differs from woody perennials. However, as the system stands today, many perennials do not fit or fall in between the categories. Now, the market requests a review and development of the hardiness system for herbaceous perennials. The purpose of the essay is, through literature and conversations with perennial growers, to analyze how the Swedish hardiness system corresponds to the hardiness of herbaceous perennials and seasonal cold acclimation in order to detect shortcomings of the system and discuss an improvement of it. A selection of the markets herbaceous perennials has been compiled from factors that affect their hardiness and will serve as a basis for the discussion. My hope is that the essay will contribute to further investigation and modification of the hardiness system. The results of the essay show that the hardiness system is in fact well adapted to Swedish conditions; it takes climate and herbaceous perennials’ cold acclimation into consideration. However, it overlooks species’ different requirements of habitat. The possibility of a division based on habitat requirements may therefore be interesting to investigate. The study also shows that too many species have been placed into hardiness category C why this group has become very general and indiscriminated. Furthermore, much of the market’s new perennials are being placed in categories commonly called D-C or C-B etc. as they do not fit into the existing categories. This indicates some uncertainty about how the perennials should be placed in the existing categories and that the system is in dire need of subcategories. 2012-06-13 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4305/1/eklund_f_120612.pdf Eklund, Fredrika, 2012. Det svenska härdighetssystemet för perenner : utredning och förslag på förändringar. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Horticulture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4810.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1211 swe
spellingShingle Plant ecology
Eklund, Fredrika
Det svenska härdighetssystemet för perenner
title Det svenska härdighetssystemet för perenner
title_full Det svenska härdighetssystemet för perenner
title_fullStr Det svenska härdighetssystemet för perenner
title_full_unstemmed Det svenska härdighetssystemet för perenner
title_short Det svenska härdighetssystemet för perenner
title_sort det svenska härdighetssystemet för perenner
topic Plant ecology
url https://stud.epsilon.slu.se/4305/
https://stud.epsilon.slu.se/4305/