Hur kan det svenska härdighetssystemet för perenner förbättras? : utvecklandet av underkategorier
Det svenska A-D härdighetssystemet för perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett exam...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | Det svenska A-D härdighetssystemet för perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners härdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska härdighetssystemet för perenner samt inledande förslag på vidareutveckling av systemet med hjälp av underkategorier. Eklunds examensarbete har legat till grund för detta examensarbete som är ett försök att ta vid där hon slutade.
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det svenska härdighetssystemet för perenner kan förbättras. En förbättring av härdighetssystemet skulle medföra att förutsättningarna förbättras för att både professionella och privatpersoner ska kunna välja rätt perenn till rätt plats. Målet är att med hjälp av underkategorier förtydliga de krav olika perenner har för att övervintra. Detta skulle bidra till en ökad spridning av systemet både hos yrkesverksamma inom trädgårdsbranschen och hos privatpersoner med trädgårdsintresse.
Resultatet har tagits fram genom litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Litteraturstudien visar att de härdighetsfaktorer som påverkar perenner är många och mycket komplexa. De är svåra att separera från varandra samt rangordna sinsemellan. Det har dock framkommit att dränering vintertid är en av de mest avgörande faktorerna för en perenns förmåga att övervintra. Därför ligger perennens behov av dränering till grund för utformandet av underkategorier till det befintliga härdighetssystemet för perenner.
De kvalitativa intervjuerna har visat att erfarenhetsbaserad kunskap prioriteras över härdighetsmärkningen en perenn innehar vid val av perenner. Användandet av det befintliga härdighetssystemet är mycket begränsat hos personer med lång erfarenhet inom branschen. Detta kan ställas i kontrast till nybörjare och privata trädgårdsägares brist på sagda erfarenhet för att avgöra perenners härdighet. För dem är ett system som ger riktlinjer en av godo.
Intervjuerna visar även att det finns fler härdighetsfaktorer samt sekundära faktorer som påverkar perenners förmåga att utvecklas och som är önskvärda att ta upp i eventuella underkategorier. Trots att dränering vintertid är en viktig faktor finns en önskan att skapa underkategorier som tar hänsyn till övriga faktorer. Exempelvis kan dessa vara mer anpassade till specifika växtmiljöer.
Det finns även ett behov av att bearbeta de befintliga A-D kategorierna i härdighetssystemet. Mycket handlar om att förtydliga ett flertal begrepp, t.ex. väldränerat, fuktigt och skyddat men även att avgöra vilka lägen som anses som "hela Sverige", "stora delar av Sverige" samt "landets mest gynnsamma delar".
Det är även viktigt att minnas att härdighetssystemet aldrig kommer att skapa den slutgiltiga lösningen på härdighetsproblematiken. Detta pga. att både klimat och soriment kommer att förändras. Därför måste även härdighetssystemet vara föränderligt. |
|---|