Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenska mjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sveriges mjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering i juvret och möjlighet att undvika...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1N, A1F or AXX |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3929/ |
| _version_ | 1855570611338739712 |
|---|---|
| author | Larsson, Maria |
| author_browse | Larsson, Maria |
| author_facet | Larsson, Maria |
| author_sort | Larsson, Maria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenska
mjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sveriges
mjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering i
juvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår att
eliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla med
antibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas. För första gången finns nu ett vaccin mot S.
aureus tillgängligt på den svenska marknaden, Startvac®, men då inga studier har utförts
gällande vaccinets effekt under svenska förhållanden startades en fältstudie på två svenska
mjölkgårdar i Svensk Mjölks regi år 2010. Syftet med detta examensarbete var dels att
genomföra en litteraturstudie om S. aureus mastit med tonvikt på möjligheter till vaccination
samt att sammanställa preliminära resultat från ovannämnda fältstudie. Kor med udda
öronnummer vaccinerades intramuskulärt med tre doser utifrån beräknat kalvningsdatum,
medan kor med jämna öronnummer utgjorde ovaccinerad kontrollgrupp. Kliniska och
subkliniska mastiter under de första fyra månaderna efter kalvning rapporterades och
mjölkprov från dessa kor analyserades bakteriologiskt. Även kocelltalen vid de fyra första
provmjölkningarna efter kalvning jämfördes mellan vaccinerad och ovaccinerad grupp inom
besättning. Resultaten visade inga signifikanta skillnader avseende förekomst av mastit
orsakad av S. aureus mellan grupperna på gård A medan en signifikant högre andel kor med
mastit orsakad av S. aureus fanns i den vaccinerade gruppen på gård B. På gård A var
kocelltalen signifikant lägre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppen
vid tredje provmjölkningen efter kalvning. På gård B däremot tenderade kocelltalen att vara
högre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppen vid samma tidpunkt.
Sammantaget visar de preliminära resultaten på en positiv effekt av vaccination på gård A. På
gård B däremot var juverhälsan sämre i den vaccinerade gruppen vilket är svårtolkat.
Resultaten är dock preliminära då endast en dryg tredjedel av det totala antalet kor som ingår i
fältstudien innefattades i denna analys. I den slutliga statistiska analysen kommer hänsyn även
tas till faktorer som t.ex. ras, dagar efter kalvning och celltal vid sinläggning. |
| format | Second cycle, A1N, A1F or AXX |
| id | RepoSLU3929 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU39292012-04-20T14:25:26Z https://stud.epsilon.slu.se/3929/ Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus Larsson, Maria Animal diseases Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenska mjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sveriges mjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering i juvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår att eliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla med antibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas. För första gången finns nu ett vaccin mot S. aureus tillgängligt på den svenska marknaden, Startvac®, men då inga studier har utförts gällande vaccinets effekt under svenska förhållanden startades en fältstudie på två svenska mjölkgårdar i Svensk Mjölks regi år 2010. Syftet med detta examensarbete var dels att genomföra en litteraturstudie om S. aureus mastit med tonvikt på möjligheter till vaccination samt att sammanställa preliminära resultat från ovannämnda fältstudie. Kor med udda öronnummer vaccinerades intramuskulärt med tre doser utifrån beräknat kalvningsdatum, medan kor med jämna öronnummer utgjorde ovaccinerad kontrollgrupp. Kliniska och subkliniska mastiter under de första fyra månaderna efter kalvning rapporterades och mjölkprov från dessa kor analyserades bakteriologiskt. Även kocelltalen vid de fyra första provmjölkningarna efter kalvning jämfördes mellan vaccinerad och ovaccinerad grupp inom besättning. Resultaten visade inga signifikanta skillnader avseende förekomst av mastit orsakad av S. aureus mellan grupperna på gård A medan en signifikant högre andel kor med mastit orsakad av S. aureus fanns i den vaccinerade gruppen på gård B. På gård A var kocelltalen signifikant lägre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppen vid tredje provmjölkningen efter kalvning. På gård B däremot tenderade kocelltalen att vara högre i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade kontrollgruppen vid samma tidpunkt. Sammantaget visar de preliminära resultaten på en positiv effekt av vaccination på gård A. På gård B däremot var juverhälsan sämre i den vaccinerade gruppen vilket är svårtolkat. Resultaten är dock preliminära då endast en dryg tredjedel av det totala antalet kor som ingår i fältstudien innefattades i denna analys. I den slutliga statistiska analysen kommer hänsyn även tas till faktorer som t.ex. ras, dagar efter kalvning och celltal vid sinläggning. Staphylococcus aureus is the most common cause for mastitis in Swedish dairy farms and causes great economic losses for a large proportion of Swedish milk producers. S. aureus has the ability to express properties, which lead to establishment in the udder and evasion of the immune system of the host. S. aureus is often difficult to eliminate from a herd, and this type of mastitis is sometimes difficult to treat with antimicrobials. Thus, an effective vaccine is warranted. For the first time, a vaccine against S. aureus mastitis, Startvac®, is now available in Sweden, but as no studies have been made regarding its efficacy under Swedish conditions a field study was initiated by the Swedish Dairy Association on two Swedish dairy farms in 2010. The aim of this graduate project was to do a review on mastitis caused by S. aureus with emphasis on the possibilities for vaccination, and to put together preliminary results from the field study mentioned above. Cows with uneven numbers were immunized intramuscularly three times according to their expected date of parturition, while cows with even numbers were included in the unvaccinated control group. Cases of clinical and subclinical mastitis during the first four months after parturition were reported, and milk samples from such cows were analysed bacteriological. In addition, cow milk somatic cell counts (SCC) at the first four test milkings after calving were compared between vaccinated and unvaccinated groups within each herd. The results showed no significant differences regarding the incidence of mastitis caused by S. aureus between the groups in farm A, while a significantly higher proportion of mastitis caused by S. aureus were detected in the vaccinated group in farm B. In farm A, the cow SCC were significantly lower in the vaccinated group than in the unvaccinated control group at the third test milking after calving. In farm B, however, the SCC tended to be higher in the vaccinated group than in the control group at the same time point. In conclusion, the preliminary results show a positive effect of vaccination in farm A. In farm B, the udder health was worse in the vaccinated group, which is difficult to interpret. The results are, however, preliminary as only slightly more than a third of the total number of cows included in the field study was included. In the final statistical evaluation, other factors like breed, days in milk and SCC before drying off will also be considered. 2012-02-25 Second cycle, A1N, A1F or AXX NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3929/1/Larsson_M_120225.pdf Larsson, Maria, 2012. Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus. Second cycle, A1N, A1F or AXX ( AXX). Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-976 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Larsson, Maria Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title | Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title_full | Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title_fullStr | Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title_full_unstemmed | Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title_short | Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus |
| title_sort | vaccination mot mastit orsakad av staphylococcus aureus |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3929/ https://stud.epsilon.slu.se/3929/ |