Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnv...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3923/ |
| _version_ | 1855570610593202176 |
|---|---|
| author | Fahlgren, Steve |
| author_browse | Fahlgren, Steve |
| author_facet | Fahlgren, Steve |
| author_sort | Fahlgren, Steve |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler. Kärnveden antas fungera som stöd för att bära upp kronan. Splintveden fungerar som en slags ledningstransportör av vatten och näringsämnen mellan kronverket och rötterna. Det är skillnad i egenskaper mellan dessa vedtyper och därmed också i användningsområde. Splintved är mer eftertraktad för pappermassaindustrin och kärnveden mer lämplig för konstruktionsvirke.
I denna studie undersöktes startåldern i yngre tallar samt hur mycket kärnvedsringar som bildats/år i äldre tallar under den tid de varit aktiva kärnvedsproducenter. I studien undersöktes även om tallar bevuxna på låg bonitet med hög grundyta hade producerat mer kärnvedsringar/år än tallar på hög bonitet med låg grundyta. Studien delades upp i två delar bestående av yngre tallar som fick utgöra startålder för motsvarande äldre tallar. De yngre och äldre tallarna fördelade sig på fyra avdelningar var, innehållande 15 provträd per avdelning.
Startåldern för kärnvedsbildning i denna studie beräknades till mellan 7-8 år i brösthöjd. De äldre tallarna hade i snitt bildat mellan 0,40 till 0,47 kärnvedsringar/år. Samt det förelåg ingen signifikant skillnad mellan producering av kärnvedsringar/år mellan avdelningen med låg bonitet och hög grundyta mot avdelningen med hög bonitet och låg grundyta. Den framtagna regressionsmodellen kan antas fungera för att förklara bildade kärnvedsringar/år i äldre bestånd på ståndorter och i bestånd med liknande förutsättningar som de undersökta.
|
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU3923 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU39232012-04-20T14:25:24Z https://stud.epsilon.slu.se/3923/ Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) Fahlgren, Steve Forestry - General aspects Forestry production I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler. Kärnveden antas fungera som stöd för att bära upp kronan. Splintveden fungerar som en slags ledningstransportör av vatten och näringsämnen mellan kronverket och rötterna. Det är skillnad i egenskaper mellan dessa vedtyper och därmed också i användningsområde. Splintved är mer eftertraktad för pappermassaindustrin och kärnveden mer lämplig för konstruktionsvirke. I denna studie undersöktes startåldern i yngre tallar samt hur mycket kärnvedsringar som bildats/år i äldre tallar under den tid de varit aktiva kärnvedsproducenter. I studien undersöktes även om tallar bevuxna på låg bonitet med hög grundyta hade producerat mer kärnvedsringar/år än tallar på hög bonitet med låg grundyta. Studien delades upp i två delar bestående av yngre tallar som fick utgöra startålder för motsvarande äldre tallar. De yngre och äldre tallarna fördelade sig på fyra avdelningar var, innehållande 15 provträd per avdelning. Startåldern för kärnvedsbildning i denna studie beräknades till mellan 7-8 år i brösthöjd. De äldre tallarna hade i snitt bildat mellan 0,40 till 0,47 kärnvedsringar/år. Samt det förelåg ingen signifikant skillnad mellan producering av kärnvedsringar/år mellan avdelningen med låg bonitet och hög grundyta mot avdelningen med hög bonitet och låg grundyta. Den framtagna regressionsmodellen kan antas fungera för att förklara bildade kärnvedsringar/år i äldre bestånd på ståndorter och i bestånd med liknande förutsättningar som de undersökta. In Västerbotten the productive forest land consist to 44 % of Scots pine. Pine forms heartwood but the reason for that is still unclear. It is assumed, however, that it is advantageous to form this type of wood. Heartwood consists of dead parenchyma and epithelial cells, while the sapwood is composed of living cells. The heartwood also contains various types of extractives and phenols. The heartwood is supposed to provide more strength for supporting the crown. Sapwood serves as a kind of tissue for transport of water and nutrients between the crown and the roots, therefore there are differences in characteristics between these types of wood and thus also when in use. Sapwood is more desirable for pulp products and heartwood more suitable for construction wood. In this study the starting age for heartwood formation of young Scots pines was examined, and the production rate of heartwood (rings/year) that where produced in older pines during the time they been active producers of heartwood. The study also examined if pines on low site index and high basal area had produced more heartwood (rings/year) than pines at high site index and low basal area. The study was divided into two parts. The first consisting of young pines which served as starting age. The second consisting of older pines where the starting age from the young pines were used. The younger and older pines were distributed into four subsets each containing 15 trees. The starting age for heartwood formation in this study was estimated to be between 7-8 years at breast height. The older pines on average formed between 0,40 to 0,47 heartwood (rings/year). There was no significant differences between heartwood production rate (rings/year) between the stands with a low site index and high basal area stands and the stands with high site index and low basal area. The developed regression model can be assumed to function to explain formed heartwood rings/year in older stands with similar conditions as those under investigation. 2012-03 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3923/1/Fahlgren_S_120316.pdf Fahlgren, Steve, 2011. Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) : startålder samt årlig tillväxt i Västerbotten . Second cycle, A2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1004 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Forestry production Fahlgren, Steve Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) |
| title | Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
|
| title_full | Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
|
| title_fullStr | Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
|
| title_full_unstemmed | Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
|
| title_short | Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.)
|
| title_sort | kärnvedsbildning i tall (pinus sylvestris l.) |
| topic | Forestry - General aspects Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3923/ https://stud.epsilon.slu.se/3923/ |