Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst
INTODUKTION: Hälta hos häst är ett vanligt förekommande problem och kan kosta djurägaren mycket både i tid och i pengar (Keegan K. et al 2011). Höga krav ställs på veterinären att kunna identifiera ursprunget till hästens hälta. Diagnostiska anestesier (bedövningar) används ofta för att lokalisera s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1N, A1F or AXX |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3922/ |
| _version_ | 1855570610403409920 |
|---|---|
| author | Lodenius, Frida |
| author_browse | Lodenius, Frida |
| author_facet | Lodenius, Frida |
| author_sort | Lodenius, Frida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | INTODUKTION: Hälta hos häst är ett vanligt förekommande problem och kan kosta djurägaren
mycket både i tid och i pengar (Keegan K. et al 2011). Höga krav ställs på veterinären att
kunna identifiera ursprunget till hästens hälta. Diagnostiska anestesier (bedövningar) används
ofta för att lokalisera smärtans ursprung och är ett effektivt hjälpmedel (Ross M.W. et al
2011). Det finns olika typer av anestesier beroende på vilken struktur som ska bedövas;
ledanestesi, ledningsanestesi samt infiltrationsanestesi. Vid kontroll efter att en anestesi har
lagts, avgörs om hältan är oförändrad, har minskat eller försvunnit helt. Det finns få studier på
anslagstid av diagnostiska anestesier gjorda och resultatet av befintliga studier varierar.
En feltolkning av en diagnostisk anestesi kan leda till fel diagnos och behandling med
konsekvenser både för djurägaren och hästen.
SYFTE: Att studera anslagstiden för olika typer av diagnostiska anestesier vid hälta hos häst.
Kunskap om hur anslagstiden varierar skulle kunna bidra till en säkrare diagnostik vid
hältutredningar.
GENOMFÖRANDE: Åtta hästar som besökte UDS hästklinik hösten 2011 användes. Kriterierna
för att få ingå i studien var att hästarna var på ett förstagångsbesök för en ny hältutredning och
att de hade en mätbar initial hälta i trav på rakt spår. Hästarnas hälta bedömdes både
subjektivt av undersökande veterinär och med det objektiva rörelseanalyssystemet ”Lameness
Locator” . Anestesier lades med Carbocain (2 % mepivakain utan adrenalin).
RESULTAT OCH DISKUSSION: Denna studie ger en antydan om att anslagstider för
diagnostiska anestesier varierar, men eftersom antalet hästar var få och hade olika initiala
problem medförde detta att erhållna mätvärden för lagda anestesier var svåra att tolka och dra
slutsatser från. Några hästar uppvisade en mindre rörelseasymmetri efter lagd anestesi jämfört
med innan, medan andra hästar hade en oförändrad hälta genom hela utredningen. För att få
en bättre uppfattning om anslagstiden för en viss typ av lokalanestesi, i samband med
hältutredningar, krävs att fler hästar med samma grundproblem studeras och utvärderas för att
ge ett tillförlitligt resultat. Att genomföra en experimentell studie med avseende på anslagstid
vid diagnostiska anestesier hos häst vore värdefull för att få ett standardiserat resultat som är
lättare att analysera. Kunskapen om anslagstiden är viktigt inom hältutredning, eftersom
bedömningen och utvärderingen av en lagd anestesi underlättas.
|
| format | Second cycle, A1N, A1F or AXX |
| id | RepoSLU3922 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU39222012-04-20T14:25:24Z https://stud.epsilon.slu.se/3922/ Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst Lodenius, Frida Animal ecology Animal diseases Research methods INTODUKTION: Hälta hos häst är ett vanligt förekommande problem och kan kosta djurägaren mycket både i tid och i pengar (Keegan K. et al 2011). Höga krav ställs på veterinären att kunna identifiera ursprunget till hästens hälta. Diagnostiska anestesier (bedövningar) används ofta för att lokalisera smärtans ursprung och är ett effektivt hjälpmedel (Ross M.W. et al 2011). Det finns olika typer av anestesier beroende på vilken struktur som ska bedövas; ledanestesi, ledningsanestesi samt infiltrationsanestesi. Vid kontroll efter att en anestesi har lagts, avgörs om hältan är oförändrad, har minskat eller försvunnit helt. Det finns få studier på anslagstid av diagnostiska anestesier gjorda och resultatet av befintliga studier varierar. En feltolkning av en diagnostisk anestesi kan leda till fel diagnos och behandling med konsekvenser både för djurägaren och hästen. SYFTE: Att studera anslagstiden för olika typer av diagnostiska anestesier vid hälta hos häst. Kunskap om hur anslagstiden varierar skulle kunna bidra till en säkrare diagnostik vid hältutredningar. GENOMFÖRANDE: Åtta hästar som besökte UDS hästklinik hösten 2011 användes. Kriterierna för att få ingå i studien var att hästarna var på ett förstagångsbesök för en ny hältutredning och att de hade en mätbar initial hälta i trav på rakt spår. Hästarnas hälta bedömdes både subjektivt av undersökande veterinär och med det objektiva rörelseanalyssystemet ”Lameness Locator” . Anestesier lades med Carbocain (2 % mepivakain utan adrenalin). RESULTAT OCH DISKUSSION: Denna studie ger en antydan om att anslagstider för diagnostiska anestesier varierar, men eftersom antalet hästar var få och hade olika initiala problem medförde detta att erhållna mätvärden för lagda anestesier var svåra att tolka och dra slutsatser från. Några hästar uppvisade en mindre rörelseasymmetri efter lagd anestesi jämfört med innan, medan andra hästar hade en oförändrad hälta genom hela utredningen. För att få en bättre uppfattning om anslagstiden för en viss typ av lokalanestesi, i samband med hältutredningar, krävs att fler hästar med samma grundproblem studeras och utvärderas för att ge ett tillförlitligt resultat. Att genomföra en experimentell studie med avseende på anslagstid vid diagnostiska anestesier hos häst vore värdefull för att få ett standardiserat resultat som är lättare att analysera. Kunskapen om anslagstiden är viktigt inom hältutredning, eftersom bedömningen och utvärderingen av en lagd anestesi underlättas. INTRODUCTION: Lameness in horses is a common problem and costs horse owners a lot in both time and money (Keegan, K. et al 2011). High demands are placed on the veterinarian to identify the origin of the horse's lameness. Diagnostic anesthesia is often used to localize the pain's origin and is a useful tool (Ross. MW et al 2011). There are different types of anesthesia, depending on the structure that is going to be anesthetized; intra-articular anesthesia, nerve block and infiltration anesthesia. When checking after an anesthetic has been injected, the lameness can be unchanged, decreased or disappeared completely. There are few studies on the time to effect of diagnostic anesthesia and the results of existing studies vary. A misinterpretation of a diagnostic anesthesia can lead to misdiagnosis and treatment implications for both the owner and the horse. PURPOSE: To study the time to effect for different types of diagnostic anesthesia for lameness in horses. Knowledge of how the time to effect varies could contribute to a safer diagnosis of lameness. PROCEDURE: Eight horses who visited UDS horse clinic in autumn 2011 were used. The criteria for inclusion in the study were that the horses were on a first-time visit for a lameness investigation and that they had a measurable initial lameness in trot on a straight track. The horses' lameness was assessed both subjectively by the examining veterinarian and with the objective motion analysis system "Lameness Locator." Diagnostic anesthesia was made with Carbocain (2% mepivacaine without adrenaline). RESULTS AND DISCUSSION: This study provides a hint that the time to effect for diagnostic anesthesia varies, but the number of horses in the study was few and had different initial problems. Because of this, the time to effect of the local anesthesia was difficult to interpret and draw conclusions from. Some horses showed less movement asymmetry in trot after the local anesthesia, while other horses had a constant lameness throughout the whole investigation. To get a better idea of the time to effect of a particular type of local anesthesia, in connection with lameness investigations, would require more horses with the same basic problem to provide a reliable result. To conduct an experimental study of the time to effect in diagnostic anesthesia in horses would be valuable to get a standard result that is easier to analyze. Knowledge of the time to effect is important in lameness investigation, because the chance to assess and evaluate the anesthesia is facilitated. 2012-02-24 Second cycle, A1N, A1F or AXX NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3922/1/Lodenius_F_120224.pdf Lodenius, Frida, 2012. Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst. Second cycle, A1N, A1F or AXX ( AXX). Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-973 swe |
| spellingShingle | Animal ecology Animal diseases Research methods Lodenius, Frida Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title | Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title_full | Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title_fullStr | Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title_full_unstemmed | Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title_short | Anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| title_sort | anslagstid för diagnostiska anestesier vid hälta hos häst |
| topic | Animal ecology Animal diseases Research methods |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3922/ https://stud.epsilon.slu.se/3922/ |