Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk

Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftl...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Widell, Sara
Formato: H1
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Forest Economics 2012
Materias:
_version_ 1855570591997755392
author Widell, Sara
author_browse Widell, Sara
author_facet Widell, Sara
author_sort Widell, Sara
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning. För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats. Parallellt beräknades nuvärdet av rationellt skogsbruk. Normens ersättning jämfördes med det beräknade nuvärdet av skogsbruket efter att virkesvärdet subtraherats från skogsbruksvärdet. Jämförelsestudien utgick från tre fiktiva försöksfastigheter på 50 hektar vardera. På dessa var 1 hektar per fastighet intrång och föremål för ersättningsberäkningar enligt skogsnormen samt skogsbruksvärdering. De tre fastigheterna representerade områden i Västra Götaland och utgjordes av en medelgod tallmark (ståndortsindex T24), en medelgod granmark (ståndortsindex G28), samt en mycket god granmark (ståndortsindex G36). Resultatet av jämförelsen visar att skogsnormens ersättning överstiger skogsbrukets nuvärde när virkesvärdet inte inkluderas. Resultatet har varit detsamma oavsett när i omloppstiden intrånget sker och oavsett vilken bonitet skogsmarken har där intrånget sker. För att efterlikna nuvärdet av skogsbruk i äldre bestånd skulle skogsnormens mervärde kunna tas bort helt när skogen passerat åldern för tillåten föryngringsavverkning. Efter denna ålder finns det enligt nuvärdesberäkningarna för skogsbruk inte längre något mervärde i att vänta med avverkning, vid kalkylräntan 3,5 procent. Det påslag om 25 procent som gäller enligt expropriationslagen från och med 1 augusti 2010 har ökat skillnaderna vid jämförelsen mellan skogsnormen och skogsbruksvärdet. Påslaget ska enligt regeringens utredning ersätta subjektiva värden. Studien visar att påslaget leder till att fastigheter med högre bonitet ersätts med en högre summa för individuella värden. Delar av de beräkningsmetoder som används i skogsnormen saknar teoretisk grund. Metoderna är antagna av Lantmäteriet i samarbete med de större användarna av skogsnormen. Min uppfattning är att metoderna har accepterats på grund av att bättre förslag saknats. Avsaknad av en vetenskaplig teoretisk bakgrund till en metod kan orsaka problem om resultatet av metoden bör ändras.
format H1
id RepoSLU3805
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2012
publishDateSort 2012
publisher SLU/Dept. of Forest Economics
publisherStr SLU/Dept. of Forest Economics
record_format eprints
spelling RepoSLU38052012-05-11T07:46:07Z Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk Compensation for intrusion by the forest norm compared to the value of rational silviculture Widell, Sara expropriation skogsbruksvärde mervärde värdering kraftledningsgata Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning. För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats. Parallellt beräknades nuvärdet av rationellt skogsbruk. Normens ersättning jämfördes med det beräknade nuvärdet av skogsbruket efter att virkesvärdet subtraherats från skogsbruksvärdet. Jämförelsestudien utgick från tre fiktiva försöksfastigheter på 50 hektar vardera. På dessa var 1 hektar per fastighet intrång och föremål för ersättningsberäkningar enligt skogsnormen samt skogsbruksvärdering. De tre fastigheterna representerade områden i Västra Götaland och utgjordes av en medelgod tallmark (ståndortsindex T24), en medelgod granmark (ståndortsindex G28), samt en mycket god granmark (ståndortsindex G36). Resultatet av jämförelsen visar att skogsnormens ersättning överstiger skogsbrukets nuvärde när virkesvärdet inte inkluderas. Resultatet har varit detsamma oavsett när i omloppstiden intrånget sker och oavsett vilken bonitet skogsmarken har där intrånget sker. För att efterlikna nuvärdet av skogsbruk i äldre bestånd skulle skogsnormens mervärde kunna tas bort helt när skogen passerat åldern för tillåten föryngringsavverkning. Efter denna ålder finns det enligt nuvärdesberäkningarna för skogsbruk inte längre något mervärde i att vänta med avverkning, vid kalkylräntan 3,5 procent. Det påslag om 25 procent som gäller enligt expropriationslagen från och med 1 augusti 2010 har ökat skillnaderna vid jämförelsen mellan skogsnormen och skogsbruksvärdet. Påslaget ska enligt regeringens utredning ersätta subjektiva värden. Studien visar att påslaget leder till att fastigheter med högre bonitet ersätts med en högre summa för individuella värden. Delar av de beräkningsmetoder som används i skogsnormen saknar teoretisk grund. Metoderna är antagna av Lantmäteriet i samarbete med de större användarna av skogsnormen. Min uppfattning är att metoderna har accepterats på grund av att bättre förslag saknats. Avsaknad av en vetenskaplig teoretisk bakgrund till en metod kan orsaka problem om resultatet av metoden bör ändras. Svenska Kraftnät is responsible for the construction, maintenance and transportation of electricity on the Swedish national grid. Each power line cross many private owned properties. When a power line is built, the owner of the property receives compensation for the intrusion in the area closest under the power line. In forest land, the area is defined as clear cut area. For the measures to provide security for the power line outside of the clear cut area, at the date of construction and in the future, compensation is paid. In forest land is the compensation calculated with the forest norm (skogsnormen, rules for calculating compensation), made by Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) for this purpose. This study describes and discusses the forest norm. Parallel has the net present value of rational silviculture been calculated. The compensation was compared with the calculated net present value of silviculture after a deduction of the value of the standing forest. The study compared three fictional sample properties of 50 hectares each. On these were 1 hectare on each property affected by intrusion and subject for compensation calculations according to the forest norm and net present value calculations of silviculture. The three properties represented areas in the Västra Götaland region and there of one Scotch pine forest of average productivity (habitat index T24), one Norway spruce forest of average productivity (habitat index G28) and one Norway spruce forest of very good productivity (habitat index G36). The results from the comparison indicate that the forest norm compensation exceeds the silviculture net present value when the value of the standing forest has been deducted. This result has been correct for all different site qualities and whenever the intrusion is made. To emulate the net present value of silviculture, the forest norm surplus compensation could be totally excluded when the average age has exceeded legal clear cut age. With the interest rate of 3,5 per cent and after this age, there is no longer any surplus value and no reason to wait for the clear cut. Since August 1st 2010, a change in the expropriation law resulted in extra 25 per cent compensation calculated out of the normal forest norm compensation, increasing the differences between silviculture value and the forest norm. This extra compensation shall, according to the Swedish Government Official Reports, compensate for the individual values of the land owner. This study shows that forest land with higher productivity results in higher compensation for individual values. Parts of the procedures of the forest norm lack a solid theoretical foundation. The methods are selected by Lantmäteriet together with the larger users of the forest norm. My interpretation is that the methods are accepted in absence of better options. The lack of theoretical foundation for some of the methods might be the reason for the high levels of compensation of the forest norm. SLU/Dept. of Forest Economics 2012 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/3805/
spellingShingle expropriation
skogsbruksvärde
mervärde
värdering
kraftledningsgata
Widell, Sara
Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title_full Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title_fullStr Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title_full_unstemmed Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title_short Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
title_sort skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
topic expropriation
skogsbruksvärde
mervärde
värdering
kraftledningsgata