Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk
Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftl...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Economics
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och
transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta
egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste
området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens
säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också
ersättning.
För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för
ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.
Parallellt beräknades nuvärdet av rationellt skogsbruk. Normens ersättning jämfördes med det
beräknade nuvärdet av skogsbruket efter att virkesvärdet subtraherats från skogsbruksvärdet.
Jämförelsestudien utgick från tre fiktiva försöksfastigheter på 50 hektar vardera. På dessa var 1
hektar per fastighet intrång och föremål för ersättningsberäkningar enligt skogsnormen samt
skogsbruksvärdering. De tre fastigheterna representerade områden i Västra Götaland och utgjordes
av en medelgod tallmark (ståndortsindex T24), en medelgod granmark (ståndortsindex G28), samt
en mycket god granmark (ståndortsindex G36).
Resultatet av jämförelsen visar att skogsnormens ersättning överstiger skogsbrukets nuvärde när
virkesvärdet inte inkluderas. Resultatet har varit detsamma oavsett när i omloppstiden intrånget
sker och oavsett vilken bonitet skogsmarken har där intrånget sker.
För att efterlikna nuvärdet av skogsbruk i äldre bestånd skulle skogsnormens mervärde kunna tas
bort helt när skogen passerat åldern för tillåten föryngringsavverkning. Efter denna ålder finns det
enligt nuvärdesberäkningarna för skogsbruk inte längre något mervärde i att vänta med avverkning,
vid kalkylräntan 3,5 procent.
Det påslag om 25 procent som gäller enligt expropriationslagen från och med 1 augusti 2010 har
ökat skillnaderna vid jämförelsen mellan skogsnormen och skogsbruksvärdet. Påslaget ska enligt
regeringens utredning ersätta subjektiva värden. Studien visar att påslaget leder till att fastigheter
med högre bonitet ersätts med en högre summa för individuella värden.
Delar av de beräkningsmetoder som används i skogsnormen saknar teoretisk grund. Metoderna är
antagna av Lantmäteriet i samarbete med de större användarna av skogsnormen. Min uppfattning
är att metoderna har accepterats på grund av att bättre förslag saknats. Avsaknad av en
vetenskaplig teoretisk bakgrund till en metod kan orsaka problem om resultatet av metoden bör
ändras.
|
|---|