Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning
Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det är ett hot mot vårt klimat. Diskussionen pågår världen över men om vi håller oss till Sverige så finns det ett behov av nya energikällor framförallt nu när nedläggning av våra kärnkraftverk är på gång. En av dessa nya energikäll...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Horticulture (until 121231)
2007
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855570591564693504 |
|---|---|
| author | Bengtsson, Fredrik |
| author_browse | Bengtsson, Fredrik |
| author_facet | Bengtsson, Fredrik |
| author_sort | Bengtsson, Fredrik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det är ett hot mot vårt klimat. Diskussionen pågår världen över men om vi håller oss till Sverige så finns
det ett behov av nya energikällor framförallt nu när nedläggning av våra kärnkraftverk är på gång. En av dessa nya energikällor är då biogas som kommer att öka i framtiden.
Grödorna finns redan på våra fält så det är ett ypperligt tillfälle att använda de biprodukter som blir efter våra grödor. Det är en fördel att använda växtresterna till
biogasproduktion istället för att bruka ner dem. Nedbrukning leder till att näring går förlorad genom utlakning som ger övergödning i sjöar och vattendrag. Detta är en viktig miljöfråga.
Ökningen av biogasanläggningar leder till att lantbrukare blir intresserade av kväveeffekten i rötresten. Det är här detta försök kommer att spela roll för lantbrukare i
framtiden. Om rötresten är i klass med vanligt mineralgödselmedel kommer den att bli ett komplement till dem. Inom den ekologiska växtodlingen bör detta vara särskilt intressant.
Försöket i detta examensarbete gjordes i kärl i en klimatkammare i Biotronen, Alnarp. Till försöket valdes italienskt rajgräs för att få en snabb tillväxt av grönmassa. Den snabba tillväxten ville vi ha för att kunna ta fyra skördar under försöksperioden som
pågick under ca ett halvår. Leden i försöket bestod av fem led varav ett ogödslat, två rötrestled med två olika höga kvävegivor och två mineralgödselled som motsvarade
ammoniumkvävegivorna i rötrestleden.
Det fanns inte någon signifikant skillnad i kväveskörd mellan rötrestleden och mineralgödselleden i skörd 1 och 2. I de övriga skördarna var det signifikant högre
kväveskörd i det högst gödslade rötrestledet än i det högst gödslade mineralgödselmedlet. Resultatet från skörd 4 visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan det ogödslade ledet och mineralgödselleden.
Sammanlagd skörd av växtmaterial i blad eller av N i blad skilde sig inte mellan gödselmedlen. Ett högre ackumulerat upptag av kväve från rötresten jämfört med
mineralgödselmedlet fick man endast om man adderar upptaget i bladen och även räknar med stubb och rot. Inte heller då var skillnaden signifikant.
Min slutsats blir att vi fick fram ett resultat som stärkte våran teori att endast en mycket begränsad del av det organiskt bundna kvävet frigörs under en växtsäsong. |
| format | M3 |
| id | RepoSLU3800 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2007 |
| publishDateSort | 2007 |
| publisher | SLU/Horticulture (until 121231) |
| publisherStr | SLU/Horticulture (until 121231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU38002012-04-20T14:24:39Z Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning Nitrogen-effect of organically bound nitrogen in digested sludge from biogas plants Bengtsson, Fredrik energiförsörjning biogas energikällor kväveeffekt rötrester ekologisk växtodling kväveskörd gödselmedel Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det är ett hot mot vårt klimat. Diskussionen pågår världen över men om vi håller oss till Sverige så finns det ett behov av nya energikällor framförallt nu när nedläggning av våra kärnkraftverk är på gång. En av dessa nya energikällor är då biogas som kommer att öka i framtiden. Grödorna finns redan på våra fält så det är ett ypperligt tillfälle att använda de biprodukter som blir efter våra grödor. Det är en fördel att använda växtresterna till biogasproduktion istället för att bruka ner dem. Nedbrukning leder till att näring går förlorad genom utlakning som ger övergödning i sjöar och vattendrag. Detta är en viktig miljöfråga. Ökningen av biogasanläggningar leder till att lantbrukare blir intresserade av kväveeffekten i rötresten. Det är här detta försök kommer att spela roll för lantbrukare i framtiden. Om rötresten är i klass med vanligt mineralgödselmedel kommer den att bli ett komplement till dem. Inom den ekologiska växtodlingen bör detta vara särskilt intressant. Försöket i detta examensarbete gjordes i kärl i en klimatkammare i Biotronen, Alnarp. Till försöket valdes italienskt rajgräs för att få en snabb tillväxt av grönmassa. Den snabba tillväxten ville vi ha för att kunna ta fyra skördar under försöksperioden som pågick under ca ett halvår. Leden i försöket bestod av fem led varav ett ogödslat, två rötrestled med två olika höga kvävegivor och två mineralgödselled som motsvarade ammoniumkvävegivorna i rötrestleden. Det fanns inte någon signifikant skillnad i kväveskörd mellan rötrestleden och mineralgödselleden i skörd 1 och 2. I de övriga skördarna var det signifikant högre kväveskörd i det högst gödslade rötrestledet än i det högst gödslade mineralgödselmedlet. Resultatet från skörd 4 visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan det ogödslade ledet och mineralgödselleden. Sammanlagd skörd av växtmaterial i blad eller av N i blad skilde sig inte mellan gödselmedlen. Ett högre ackumulerat upptag av kväve från rötresten jämfört med mineralgödselmedlet fick man endast om man adderar upptaget i bladen och även räknar med stubb och rot. Inte heller då var skillnaden signifikant. Min slutsats blir att vi fick fram ett resultat som stärkte våran teori att endast en mycket begränsad del av det organiskt bundna kvävet frigörs under en växtsäsong. Today much is discussed how to solve our energy supply while it being a threat to our climate. The discussion is proceeding all over the world but, but if we remain in Sweden there is a need for new energy sources especially now when the closing of our nuclear plants is coming closer and closer. One of these new energy sources is biogas that will increase in the future. The crops are already in our fields, so there is a good opportunity to make use of the byproducts that remain after them. There is an advantage in making use of the remains instead of just tillaging them down. Tillaging leads to lost mineral nutrients through leaching that causes over-fertilisation in the sea and in the rivers. This is a big environmental issue. The increase of biogas plants leads to farmers getting interested in the nitrogen-effect in the biogas residue. Therefore this trial will have an importance to farmers in the future. If the biogas residue is equal or close to mineral fertilizers that will be a complement to them. In ecological farming this would be especially interesting. The trial in this degree project was done in a container in a climate chamber in the phytotrone at Alnarp. For the trial Italian ryegrass was chosen because of its fast growth. The fast growth was desired because we wanted to harvest the grass four times during the trial period that lasted for half a year. The trial consisted of five treatments where one was not fertilized, two were fertilized with digested sludge with two different nitrogen applications and two treatments with mineral fertilisation with the same amount of nitrogen as the treatments with digested sludge. There was no significant difference between the treatments with digested sludge and those with mineral fertilisation in nitrogen content in the first two harvests. In the remaining harvests there was a significant higher yield of nitrogen in the highest fertilized digested sludge part than in the same mineral fertilized treatment. The result from harvest nr 4 showed no significant difference between the none fertilized and the mineral treatment but on the other hand there was a significant higher collection of nitrogen in digested sludge than in the mineral treatment. The total yield of plant material in leaves or of the nitrogen in them did not differ between the fertilizers. A higher amunt of nitrogen was found in the digested sludge when stubble and root was included in the accumulated harvests. However, the difference was not significant. My conclusion is that we got a result that supported our theory that only a very limited and insignificant part of the organically bound nitrogen is released during the growth period. SLU/Horticulture (until 121231) 2007 M3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/3800/ |
| spellingShingle | energiförsörjning biogas energikällor kväveeffekt rötrester ekologisk växtodling kväveskörd gödselmedel Bengtsson, Fredrik Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title | Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title_full | Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title_fullStr | Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title_full_unstemmed | Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title_short | Kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| title_sort | kväveeffekt av organiskt bundet kväve i rötrest från biogasanläggning |
| topic | energiförsörjning biogas energikällor kväveeffekt rötrester ekologisk växtodling kväveskörd gödselmedel |