Hur påverkas ensilagebalarnas kvalitet beroende på klämkraft och plasttjocklek?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvaliteten för rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vår studie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 μm plast med 100 bars...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autores principales: Bjurevall, Johan, Gullander, Erik
Formato: M1
Lenguaje:sueco
Publicado: SLU/Agrosystems (until 121231) 2009
Materias:
Descripción
Sumario:Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvaliteten för rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vår studie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 μm plast med 100 bars klämtryck, 25 μm plast med 140 bars klämtryck, 19 μm plast med 100 bars klämtryck och 19 μm plast med 140 bars klämtryck. Klämgripen som användes var en Ålö Quadrogrip som kan användas till både fyrkant- och rundbalar. Det vi provade med detta försök var att mäta tätheten i balarna. Detta gjordes med hjälp av en pump och tryckmätare, där ett undertryck pumpades upp. Sedan mättes tiden som det tog för balen att minska undertrycket till ett visst värde, vilket blev ett mått på balens täthet. Det finns ett antal balgripar på marknaden. Vi har valt att undersöka 3 olika fabrikat: Ålö, Bala Agri och Lasema. Alla modeller är konstruerade för att göra så lite åverkan på balen som möjligt med avrundade hörn och gripen är formad efter balen. Konstruktionen är utformad efter kundens önskemål och efter en del försök. Olika typer av balklämmor som används har stark koppling till tradition och region. Resultatet visade att den tunnare plasten gav tätare balar, men alla balar var tillräckligt täta för att bli godkända. Klämkraftens påverkan hade ingen påverkan på balens täthet, oberoende av vilket plasttjocklek balen var inplastad med. Med tanke på att försöket gjordes på en förstaskörd, hade gräset en späd och mjuk karaktär. Hade man tagit en sen andraskörd med högre stråstyvhet hade gräset med all sannolikhet stuckit hål på plasten och man hade behövt fler varv plast för att motverka detta. För att kunna stapla balar på varandra i pyramidform måste en ts-halt på minst 30 % uppnås. Ska man stapla tre balar högt måste man ha en ts-halt på minst 40 %. Slutsatser med detta arbete är att man kan spara in plastkostnader genom att använda en tunnare plast, som dessutom gör att balen blev tätare i förhållande till 25 μm plasten. Klämkraftens påverkan hade ingen betydelse för balens täthet, så länge som balklämman inte gör hål på plasten.