Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark
Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområden ska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idag inte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust av naturmark och dess värden. Studien syftar till att undersöka om k...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/3432/ |
| _version_ | 1855570559437373440 |
|---|---|
| author | Ström, Kajsa |
| author_browse | Ström, Kajsa |
| author_facet | Ström, Kajsa |
| author_sort | Ström, Kajsa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområden
ska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idag
inte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust av
naturmark och dess värden.
Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod för
att värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.
Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusive
ersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna om
arealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersöker
också om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompensera
naturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitekts
och liknande yrken.
Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar på
behovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd av
exploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metoden
kompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.
Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del av
kompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark. Skillnad mellan
dessa två begrepp är vaga och kanske inte nödvändiga men förslag ges ändå
att ersättningshabitat används då man har ett art perspektiv och att ersättningsbiotop
används då man syftar till skapade livsmiljöer för arter.
För att visa på användningen av kompensationsåtgärder ges två exempel på utförda
sådana. Dessa är valda inom stads- och infrastruktur, som är ett av landskapsarkitektens
främsta arbetsområden, här finns möjligheter att skapa ersättningsmiljöer
som lindrar den fragmentering av landskapet som människans verksamheter
orsakar. Exemplen är en ersättningsmiljö för sjöfåglar och de karga
kustlandskap som de kräver för häckning lokaliserat till Malmö. Det andra exemplet
berör ersättningsmiljöer för ängsmiljöer inom infrastrukturen.
Kompensationsåtgärder anses vara en metod för bevarande av naturmarker och
dess värden. Metoden behöver dock bli mer vedertagen inom Sverige, vilket
också verkar hända. Mer undersökningar på hur man internationellt använder sig
av metoderna kopplat till svenska förhållanden samt hur man utarbetar skötselplaner
för de skapade ersättningsmiljöerna anses vara aktuellt. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU3432 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU34322012-04-20T14:23:06Z https://stud.epsilon.slu.se/3432/ Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark Ström, Kajsa Landscape architecture Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområden ska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idag inte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust av naturmark och dess värden. Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod för att värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden. Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusive ersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna om arealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersöker också om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompensera naturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitekts och liknande yrken. Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar på behovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd av exploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metoden kompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen. Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del av kompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark. Skillnad mellan dessa två begrepp är vaga och kanske inte nödvändiga men förslag ges ändå att ersättningshabitat används då man har ett art perspektiv och att ersättningsbiotop används då man syftar till skapade livsmiljöer för arter. För att visa på användningen av kompensationsåtgärder ges två exempel på utförda sådana. Dessa är valda inom stads- och infrastruktur, som är ett av landskapsarkitektens främsta arbetsområden, här finns möjligheter att skapa ersättningsmiljöer som lindrar den fragmentering av landskapet som människans verksamheter orsakar. Exemplen är en ersättningsmiljö för sjöfåglar och de karga kustlandskap som de kräver för häckning lokaliserat till Malmö. Det andra exemplet berör ersättningsmiljöer för ängsmiljöer inom infrastrukturen. Kompensationsåtgärder anses vara en metod för bevarande av naturmarker och dess värden. Metoden behöver dock bli mer vedertagen inom Sverige, vilket också verkar hända. Mer undersökningar på hur man internationellt använder sig av metoderna kopplat till svenska förhållanden samt hur man utarbetar skötselplaner för de skapade ersättningsmiljöerna anses vara aktuellt. Society's expansion in the form of housing, infrastructure and recreational areas must comply with sustainable development. The expansions on natural areas are currently not hand in hand with sustainable development as it leads to a loss of natural areas and its values. The study aims to examine whether compensatory measures may be a method to protect natural areas that are without legal protection, and its ecological values. The purpose is to explain what the terms, compensation measures including compensation habitat and replacement habitats, mean, and how to protect the area of uncultivated land and its inherent ecological values. The study also examines whether there are methods to work for when you choose to compensate for natural areas. The goal is to highlight the ecological compensation in the landscape profession and related occupations. This is an interview and literature-based study that initially points to the need for a method in Sweden so that Sweden does not lose natural areas as a result of exploitation. The study describes the concept of compensation measures and the method of compensation principle (“kompensationsprincipen”) and the Swedish variant the principle of balance (“Balanseringsprincipen”). The concepts of replacement habitats and the replacement biotope are examined as part of the compensatory measures that take place before the exploitation of natural areas. The author perceives differences between these two concepts as vague. The research has lead to the suggestion that the replacement habitat is used when there is a specie perspective and that the replacement biotope is used when one seeks to create habitats for the species, the external factors that forms the habitat is given by man. To demonstrate the use of compensatory measures two examples are given. These are selected in urban and infrastructure areas, which can be a landscape architect's main field of work. Her there are opportunities to create replacement habitats, which alleviate the fragmentation of the landscape, that human activity is causing. The examples are a substitute environment for water birds and the rugged coastal scenery they require for breeding located in Malmo. The second example concerns compensation environments for extended environments in infrastructure. Compensatory measures are considered to be a method of preservation of natural lands and its values. The method needs to be become more accepted in Sweden, which also seems to happen. More studies on how international use of the methods is done related to Swedish conditions is considered relevant. Also how the preparation of management plans for creating replacement habitats are considered to be important. 2012-02-13 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/3432/1/strom_k_120213.pdf Ström, Kajsa, 2012. Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-932 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Ström, Kajsa Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title | Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title_full | Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title_fullStr | Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title_full_unstemmed | Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title_short | Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| title_sort | kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/3432/ https://stud.epsilon.slu.se/3432/ |